Andaaaas Linnea. In genom näsan och ut genom kakhålet.
Jag kanske helt enkelt ska skita i att köpa något till mitt barn. Starta en hemsida där folk kan skänka sina barnprylar till mig och se om jag lyckas komma undan utan att ha spenderat en krona... Kanske får ett reportage i Leicester Mercury med bild och allt.
Förutom att nu svärmodern har köpt oss en spjälsäng på loppis utan att säga till ( jag har inte ens en aning om hur den ser ut eller blev tillfrågad om hur vi vill att vår spjälsäng ska se ut. Vi behöver inte ens gå in på hur irriterad jag är över det här. Och detta kommer jag visa på ett mycket omoget sätt- genom att köpa en spjälsäng själv som jag vill ha ) så fick vi idag en påse kläder samt en flask-sterilisator av en kille på jobbet OCH så håller en av inspektörernas fru på att sticka en kofta till den lille....
Ok, koftan är gulligt gjort. Det är en present. EN present. Sterilisatorn är också ok eftersom det är en "lyx-sak". Man kan ju lika gärna koka sina flaskor. Bonus liksom. Gratis.
Men det hugger till i surlelle ändå varje gång jag numera får något till baby bab. Det är som att jag har satt upp en sköld mot att ta emot saker.
Och sen för att toppa det hela så fick vi den här kommentaren av ovanstående moder när vi sa att vi beställt kläder på internet: "Men vadå? Gillar ni inte mina kläder som jag har köpt?".
Andas Linnea, andaaas...... ( jag behöver inte skriva in mig på nån andningskurs, jag andas ju över så mycket annat ändå så i augusti är jag ett proffs! Wihoo! )
asså ja fattar inte alla dessa grejjer ni får "gröten" e väl en sak som från jobbarpolare sånt e ju skit gogigt gjort ju, men alltså det bästa kanske skulle vara att bli helt jävla vansinnig o säga ifrån allt en gång för alla o så får dom ta det som dom vill för det kan ju inte bli sämre som jag förstår det,men du kanske ska vänta till köket e helt klart asg
ja jag vet inte va ja ska säga,känns överflödigt för mej o handla nått mer....
Väntar tills bebis ser dagens ljus ja ja mena NI har ju allt redan......
puss
Har du aldrig gett något till någon som väntar barn? Det är väldigt vanligt och är en fin gest. Man måste inte gilla alla gåvor :-)
Jag tror inte heller svärmor gör det för att vara elak. Men jag kan förstå ifall du tycker hon kanske tar över lite. Har du prövat prata med henne och förklara hur du känner. Så kanske hon backar lite och slutar handla. Spjälsängen kanske kan stå hos dom?
Eller så ger ni henne listan på de saker NI vill ha så kan hon utgå från den.
Härligt att ni har det så varmt och härligt, längtar så efter vår och sommar.
Gåvor i all välmening, men jag förstår känslan av att vilja handla saker själv till sitt första barn. Vi fick en flyttkartong av kläder sedan 1940-talet. Som står kvar nere i förrådet. Tillsammans med Hello Kitty-plagg, glitter och spets...
AAHHHH!!! Morr!!!!
Jag blir jätteglad om jag får en gåva av mina vänner/arbetskamrater osv. Och jag ger gärna bort presenter till vänner som fått barn. Om det inte går till överdrift. Ge mig/baby bab EN, TVÅ presenter i all välmenings skull, men överrös mig inte med saker som jag förväntas "behöva" och speciellt inte möbler om jag inte fått vara med att bestämma själv. Jag har en speciell smak och vill gå efter den. Men det är en bra idé att låta sängen svärmor köpte stå hemma hos dom, det kommer jag föreslå ( lite senare.. haha )
Jag vet Sara att hon inte gör det för att vara elak men det blir så svårt när hon inte inser att hon går till överdrift. Jag menar när VI köper kläder till VÅRT barn så blir hon lite sur eftersom hon har köpt kläder och sorterat dem efter outfits redan..
Och mamma! Du/ni får köpa exakt vad ni vill, jag är härdad nu och jag vet att du/ni inte skulle köpa saker jag inte gillar eller större saker utan att fråga mig vad jag tyckte. Ingen skulle bli gladare än jag om någon sa typ: Välj en barnvagn så betalar jag den. Då får jag vara med och bestämma och sen får jag den som en gåva. Perfekt ju! Men nu är det ju inte så det går till här borta....
Asså... Jag skulle också bli helt tokig.. när det kommer till möbler får man väl ändå dra nån slags gräns!Det måste hon väl förstå. Åh, jag lider med dig. Jag skulle nog ha pratat med henne och köpt precis det jag ville själv och försöka strunta i vad hon sa.. Kram!
