Tittade på dokumentärserien "one born every minute" igår. Det var två tjejer I fokus som kommit in för att föda.

Jag vet inte om det var bra eller dåligt att se en förlossning för första gången som gravid själv. Den ena tjejen fick helt slut på krafter och fick använda sugklocka. Den andra öppnades 7 cm på 1 timme ( tydligen är det fort och mycket ) och fick föda utan bedövning.

Men slutet var ju fint. Emotionella nyblivna skakande pappor och en liten blå skrikande bebis på bröstet. Och det verkade som på båda tjejerna att smärtan verkligen försvann så fort det var över.

Men nu ska man ju bara komma till den punkten att det är över också...