Nu ska jag vara sådär totalt ärlig igen..

 

Jag och säkert många andra har sagt att det vore ju himla kul om man kunde vara gravid samtidigt som en vän eller en syster ( som jag faktiskt är, och dessutom i princip lika långt gången! Vilket är ganska så häftigt och otroligt om man tänker efter )

 

Men jag måste säga att det som stressar mig mest av allt trots de hundratals milen det är mellan mig och Sveriges gränser, är andra som jag känner/är bekant med som också är gravid i runda slängar lika långt gången som mig. Både de som är före mig i både dagar och veckor och de som ska ha strax efter mig.

 

Varför är det så kanske ni undrar? Ja jag vet inte!

 

Det är ingen tävling, eftersom man inte kan påverka utgången what so ever,

Jag är inte avundsjuk, för jag är ju med om samma sak!

Jag har inte försökt få det att se ut som om min graviditet har varit den mest perfekta så att det ska se så bra ut som möjligt inför de andra som är gravida för att få andra att avundas mig.

ALLA barn födda 2012 kommer ju bli lika gamla när de blir lite äldre. Oavsett om de är födda i januari eller december.

 

Så jag kan inte sätta fingret på vad det är. Men hade jag fått bestämma, så hade jag varit gravid helt för mig själv ( i den mening att det bara var jag som skulle föda inom loppet av typ 8 veckor )

 

Men å andra sidan så är jag fjantigt nyfiken och spänd över att få höra att Ida eller syrran eller Sara ( som har gått över tiden nu! ) har åkt in på förlossningen eller helt enkelt nyheten att de har fått sina bebisar!

 

Vad kan det vara som gör att detta ligger och gnager i mig? En liksom stressande gnagade känsla över de andra som är gravida samtidigt som mig. Vad är det min hjärna säger åt mig egentligen? Ja jag har inte klurat ut det och har inga förslag heller. Har ni? Jag tar tacksamt emot dom, hur hårda de än kan tänkas vara,