Stor, större, spegelvänt S?
Denna hemska värld
Fredagsshopping istället för vin
Den rullar, alltså kan jag!?
Like the cookiemonster from Sesame street....
På 200C i 5 veckor till.....
Olämplig vs lämplig förlossningsmusik
1. Motherlover - Lonely Island
2. Jack Sparrow - Lonely Island ( jag måste nämligen sjunga högt till den varje gång jag hör den med tillhörande överdrivna rörelser och inlevelse. )
3.Wanted dead or alive - Jon Bonjovi
Musik som bör funka:
1. Rescue me - Bell book and candle
2. Shake it out - Florence and the machine
Jag längtar efter vår bebis
Att bryta mönster och finna lugn
Bli vid din läst kvinna!
BM-besök V 34+0
KIssnödigt!
V 35 - Juli en månad i väntan
Barnet
Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.
Vikt 2 600 gram.
Tvillingar
Om du väntar tvillingar eller fler är barnen antagligen lite mindre och då är det snart dags för förlossning. Många tvillingar föds redan i vecka 36.
Mamma
Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du kan ha ökat mellan cirka elva till tretton kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska. Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men börja också att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen. Du kan också börja kika på vårt tema om Barn och föräldrar, eller känns det för overkligt? Har du barn sedan tidigare kanske du har glömt en del.
Prata om förlossningen
Det är viktigt att prata igenom förlossningen med sin partner och vilka förväntningar ni båda har. Även om ni tror att ni är överens kan det vara bra att verkligen stämma av och se att det är så. Är det andra eller tredje barnet kanske ni har förutfattade meningar som behöver vädras. Väntar du barn utan en partner är det bra att prata med den du tänkt ta med dig, vare sig det är en doula, kompis eller förälder. En doula är en person som fött barn själv som du känner förtroende för som kan följa med och vara ett stöd för dig och din medföljare vid förlossningen.
Pappa/partner
Det är hög tid att förbereda dig för förlossningen. Din partner har förmodligen redan börjat nedräkningen. Det är bra om ni kan prata om vilket stöd din partner vill ha av dig vid förlossningen, men även av barnmorskan och personalen. Du kan kanske be din partner skriva ner hur hon skulle vilja att förlossningen genomförs. Den lappen kan ni lägga med i förlossningsjournalen. Vill hon föda i några speciella ställningar? Vilken slags smärtlindring kan hon tänka sig och inte? Vill hon ha musik på rummet? Prata igenom detta nu eftersom det inte blir så mycket tid under förlossningen.
Hos barnmorskan/kontroller
I vecka 35 är det dags för ännu ett besök hos barnmorskan som känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Om barnet inte ligger med huvudet neråt, görs en extra kontroll nästa vecka för att eventuellt försöka vända barnet i graviditetvecka 36-37.
Vändning:
Om barnet efter graviditetsvecka 36 inte ligger med huvudet neråt brukar vändningsförsök göras. Detta görs i så fall på kvinnokliniken. Vändningen utförs av läkare som med hjälp av sina händer utanpå din mage försöker vända barnet till huvudläge. Din barnmorska beställer tid åt dig och informerar vidare om ingreppet.
Vi två.. som snart blir tre.
Bra start på veckan kräver härlig bild!
Dagens krämpa behöver analys!
Jag börjar tro på mig själv och min kropp!
De tar också upp saker som vad specifikt man är rädd för och vad det står för. Är det att man är rädd för att man inte ska klara av det? Att man inte ska bli sedd och lyssnad till? Att man ska skada barnet och sig själv? Att man inte kommer känna sig tillräcklig eller misslyckad om man tar "hjälp" av smärtlindring osv.
Pysslig bortskämd söndag
Du är nu mamma - så sätt igång att amma!?
Pimp my cot!
Bitter Midsommarmorsa
Rädd för mina expanderande bröst!
Dagens fail
Priset för dagens unge går till: Min unge!
När Sandra fick beskedet
En bättre dag
Frågesund ( och svar ) by my self
Alla gravida kan dö.
Experiment: Ålderdom
1. Besök det lokala postkontoret tillsammans med alla andra hundra-åringar när du ska posta något istället för att utnyttja det något mer moderna alternativen.
2. På väg dit, ta vägen förbi gymnasiet, gärna under lunchtid då du spottar rökande ungdomar och dess nätta kroppar skvallrandes och tittandes utanför. Få gärna en sammandragning precis utanför entrén så du måste luta dig mot en pelare och ta tre djupa.
3. På väg till affärem för inhandlande av äldre personers nödvändigheter såsom mjölk och ägg. Gå med en lätt haltande gång, extremt sakta och med ena handen på magen. Fullfölj detta med att var 20 meter stanna och andas och massera dig själv lätt i ryggslutet.
4. Efter inhandlade av äldre personers nödvändigheter, och efter att ha blivit tillfrågad, inte bara en utan två gånger om du behöver hjälp att packa, packa de få varorna i två påsar istället för en, för att fördela vikt. Gå sedan med ovanstående gångstil mot hemmet. Vid varje övergångsställe, drabbas lätt av panik för att du inte hinner över innangubben blir röd igen.
5. Lägg till en lite mer vaggande gång när 2-liters mjölken börjar väga som en mindre afrikans elefant, och bli belönad med vänliga med något medömkande blickar innan du åter igen kan lägga dig som ett kryss med magen i vädret i soffan och tycka synd om dig själv. Trots att du har på dig en sommarklänning från årets kollektion OCH har sminkat dig och tvättat håret dagen till ära.
Jo, det viktigaste, icke att förglömma. Bli gravid och spola fram graviditeten till V 34.
Den vita drömmen som klev ner på jorden och blev praktisk,
Det blir den här spjälsängen med ett tillhörande avtagbart skötbord samt den här byrån från Ikea för kläder och blöjor och annat.
Sen ska jag bara inreda resten av rummet med tavlor, väggdekalen, gardiner, lampor, hylla med prydnadssaker på och sen får baby bab vara nöjd med vad än resultatet blir helt enkelt.
I alla set som jag tittat och trånat efter så ingick det alltid en garderob och jag ser inte den praktiska meningen med en garderob. Vem HÄNGER upp ytte-pytte kläder på galgar i en garderob? Jag hänger ju inte ens upp mina egna toppar och linnen. Därav blev det en rejäl byrå istället och drömmen om ett matchande möbelset slängde jag i soporna, till J:s stora glädje ( det kostar ju som sagt en nätt summa mer eftersom inte det billigaste duger för mig )
Jag är för studen tillfredsställd. Bäst att klicka hem innan jag ångrar mig igen.
V 34 - i vaggande takt
Går in i V 34 idag och ska tvinga mig själv att ta en vaggande promenad i det fina soliga vädret. Sen ska J få laga svenska hemmagjorda köttbullar till middag (vem försöker jag lura, han lagar alltid middag medan jag ligger som om jag fallit ner från himlen i soffan och muttrar över hur förbenat tråkigt liv jag lever just nu )
V 34
Vid varje besök framöver mäter man på de flesta MVC blodtryck och urinprov. Däremellan mäter man ditt blodvärde samt blodsocker. Barnets hjärtfrekvens fortsätter barnmorskan att följa kontinuerligt, med start runt v.25 och fram till förlossningen. Nu kanske du märker att dina ringar inte passar längre, att händer och fötter svullnar, detta beror på att vätska samlas i kroppen. Tänk på att inte förvärra det med att använda åtsittande kläder som bromsar blodflödet. Din kropp har ökat mängden blod med 50 % under graviditetens två första tredjedelar men från vecka 34 håller sig blodmängden konstant fram till förlossningen. Omkring denna vecka är moderkakan fullmogen och därefter börjar den åldras.
Barnet är ca 32 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 2,3 kg. Det kan skilja på ljus och mörker. Om solen skulle lysa på magen kommer barnet att bada i ett rött sken. Naglarna på de pyttesmå fingertopparna är vassa. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Det är för stort att flyta omkring i fostervattnet och rörelserna blir större och långsammare. Ibland kan en del barn fixera huvudet i denna vecka, det vill säga lägga sig tillrätta i bäckenöppningen. Ungefär 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten eller benen ned mot bäckenöppningen s.k. sätesbjudning/fotbjudning. Då är det möjligt att en läkare försöker få fostret att vända sig rätt i livmodern, men det sker först i vecka 37 och kallas yttre vändning. Läkaren försöker då genom försiktig massage av buken förmå barnet att göra en kullerbytta i magen. Detta sker i regel på sjukhus under övervakning av mor och barn. Är det tvillingar som ni väntar kanske bara ett av barnen lägger sig med huvudet mot bäckenöppningen, medan syskonet lägger sig intill.
Nu är risken att det börjar kännas mer otympligt än tidigare att gå, det kan vara dags att redan nu planera för efter födseln genom att t ex köpa någon amningsbehå och några amningskläder.
Baby bab får sova på soffan
Det enda jag vill ha är en vanlig jävla spjälsäng som är vit och en byrå med många lådor som också är samma vitfärg som sängen. Hur svårt kan det vara att få fram?
Varför kommer det då upp resultat på sängar som kostar 60 000 kr och skötbord med en ynka låda på?
Jag är dödligt less på det här nu. Baby bab får sova på soffan nere.
Hjälp mig packa sjukhusväskan!
Jay som ställt in sig nu på tanken att baby bab kommer om 3-4 veckor vill packa sjukhusväskan. Och fair enough, det kan vi göra om han vill det. I den för tilläfllet ligger ett packe med blöjor och en förpackning våtservetter. Thats it.
Så! Vad tusan ska jag packa? Packar jag allt som sägs på olika forum på nätet så får jag ta fram största resväskan och dessutom spendera en smärre förmögenhet på attiraljer som anses behövliga.
Vad tog ni med er?
Vad var onödigt?
Vad saknade ni?
Vad tyckte ni var det bästa i väskan?
Jag har en extra specifik fråga också, för jag är så himla dålig på det här med barn. Vad för slags kläder bör man ta med som första outfit? En body, eller en typ pyjamas som har ben, eller tvådelat? Mössa är väl givet och sockar? Eller beror det helt på vädret?
Alla som någon gång har packat en sjukhusväska inför förlossning, lämna en kommentar!
Vi gör en enkätundersökning av det hela att sprida för alla blivande mammor! ;)
MVH / Vilsen mamma-to-be
Föräldragrupp inbokad
Dock finns det något som kallas öppna pappa-grupper på lördagar som han har sagt att han är intresserad av att gå. Jag tror att det är en grupp som gäller främst för nyblivna pappor så han får vänta lite. Det är inte hela världen att han inte kommer, jag går i första hand för att träffa andra mammor och kanske skaffa mig en vän i samma situation och inte för att lära mig amma.
Kursen är under 4 veckor med start den 9 juli. Det måste vara helt sjukt sent att börja gå på en föräldragrupp! Eller? Då är jag i V 36, ska precis gå in i V 37! Den sista klassen är sista juli, en vecka innan jag ska föda! Vi får se hur många jag hinner gå på....
Kursen ska enligt papperet behandla:
1. Introduction to Children´s Centres
2. Physical well-being
3. The importance of early communication
4. Antenatal session - the birth process and pain relief ( den ser jag mest framemot )
5. Postnatal care, feeding and immunisation programme.
Jag ser framemot det, något att spendera måndags eftermiddagarna med!
Sömnprat?
-babe, if we have a girl, can we call her Leylah ( alternativt Leiah, jag hörde inte riktigt. )?
- what, do you really like that name? Svarar jag.
- Mhmmmmmm är det enda jakande svar jag då får tillbaka.
Sen var det tyst igen.
Det spårar ur!
Jag födde själv i ett rum, det var ingen som hann dit. Det gick bra och det blev en kille. Han vägde exakt 3000 gram och hette Dennis. När jag sedan somnat om och fortsatte drömma så var jag tillbaka i graviditeten och hade ett samtal med min syster om pengar och om hur förlossningar är. Jag lackade ur totalt på henne och dunkade hennes huvud i golvet flera, flera gånger trots att hon grät och bara ville ge mig råd. Hon sa flera gånger att genomgå en förlossning är något av det finaste man kan vara med om, och varje gång jag hörde det så slog jag henne ännu hårdare i golvet. Jag var skitförbannad och kunde inte sluta. Känner mig jätteskyldig gentemot lillasyster idag.
Drömmarna börjar verkligen spåra ur, igår så hade jag för första gången sen jag blev gravid en dröm där jag inte var gravid. Dock var jag och J:s bror Kaine döda och skulle göra allt för att få J och hans mamma att sakna oss så mycket som det bara gick. Bevisa sin kärlek till oss efter att vi gått bort. De grät och vi iscensatte hemska scenarion med blodiga kohuvuden och annat för att skrämma dom.
Ja ni hör ju.
Du bär på ditt barns barn...
Intressant timmes tittining med film från inuti livmodern.
Kvällens konstaterande dock:
Om det är en liten tjej du bär på så har hon ju redan inuti magen producerat alla de ägg som hon någonsin kommer bära på. Ett eller flera av dessa ägg kommer ju eventuellt träffa en spermie i framtiden och bli till ännu ett liv. Detta betyder alltså att jag ( om det är en tjej där inne ) går omkring och bär på mitt eget barnbarn.
Vi tjejer har alla funnits inuti våra mormödrar en gång i tiden....Det är nått man inte tänker så ofta på.
V 33 ( 32+2 )
Viktuppgång för första gången på 33 veckor?
Slutsatsen jag drar utav detta är:
Jag startade min graviditet med att väga 68kg. Har sedan dess gått ned två kilo och legat stadigt på dessa 66kg, tills nu, då jag troligtvis om ljugarvågen talar sanning har gått upp någonstans mellan 4-5 kilo. Jag ska väga mig ordentligt och sanningsenligt hos BM om en vecka så får vi se.
Idag har för övrigt inte varit en bra dag kroppsligt för mig. Det har aldrig gått så långsamt att gå till affären, handla och sedan gå hem med ... blombuketten, som var det enda jag bar. Ischiassmärtor skjutandes upp längs benet och in i skinkan och sen den här framdelen som drar sig samman i tid och otid och får mig att behöva stranna upp och andas igenom den. På tal om att andas. Jag förstår hur astmatiker känner sig nu. Det kan faktiskt vara svårt att få i sig nog med syre genom att bara försöka andas normalt.
Men humöret mitt är det inget större fel på iallafall!
Parents on a date
Så jag väckte honom igår från hans lilla eftermiddags-lur i soffan och deklarerade högt att "im taking you out on a date babe!". Vi ska shoppa lite åt dig, sen ska vi äta gott på resturang och sen får du välja vilken film vi ska se på bio. Förvånat och sömndrucket så nickade han jakande och sen var jag uppe ur sängen sådär vid 15-snåret.
Jag shoppade nya skor till skofanatikern, vi åt lyxig mat på The Almanack och sen såg vi The Pact på bio ( behöver ej ses )
Det var en mysig eftermiddag och kväll tillsammans, trots att allt tar lite längre tid för mig och att vi måste planera in kisspauser var 20 minut, Dessutom vet vi ju inte när vi kan göra mysiga saker på tu man hand nästa gång, beroende på när baby bab väljer att titta ut. Jag tror på att göra saker som ett kärlekspar trots att man blir föräldrar. Att vårda kärleksförhållandet till varandra. Det var ju trots allt det som ledde till att ett ägg började gro i min mage.
Jag sparar ju till vår tågluffarresa England-Sverige i jul och även fast den resan kommer vara tillsammans med baby bab så är det ändå något jag sparar för mig och J i första hand. Något vi tycker om att göra, Tillsammans.
Jag tror vi är världens mest osociala par när vi är ute och äter ensamma. Så här ser det ut, från vilket håll kameran än skulle riktas mot.
Nya sommarmenyn på The Almanack!
Förrätt: Grillad halloumi med apelsin, hasselnötter och vattenkrasse i smarrig vinigrette.
Min fina sambo körde ostfondue till förrätt, och trots den besvikna minen just här så njöt han och undrade om det var ohyfsat att dricka upp resten av osten efter grönsakerna var slut...
Typisk lördagssyssla
Vad gör vi? Jo äter choklad och diskuterar samt skriver förlossningsbrev på engelska.
En mamma med utslag i röven, psykiska besvär och vita kletiga händer...
Ja om ni vill veta hur jag har spenderat förmiddagen så har jag stått i positioner bara porrstjärnor,gymnaster och gravida kan lyckas med för att sedan smörja in min nätta bakdel med baby babs stjärtkräm för att lindra ömmande utslag som dykt upp som ett brev på posten, liksom för att ge barnmorskorna på förlossningen ännu en kandidat att skriva upp i boken om årets mest motbjudande förlossningsunderliv.
Den här krämen förresten, ni vet den här sjukligt feta som gör händerna alldeles vita. Det går ju inte att tvätta av! Får jag ett barn med känslig bakdel så kommer folk tro att jag lider av någon konstig psykisk sjukdom som den där gubben som tvättade händerna 456 gånger om dagen så händerna blev alldeles vita och fnasiga, och folk tyckte han var lite äcklig även fast han var sjukligt ren.
Great, ni hör ju vart det här leder. En mamma med utslag i röven och med psykiska besvär och vita kletiga händer....
Sa jag att jag tror det kommer bli mer en "pappas flicka/pojke" än mammas? I'm not blaming the little one.....
( ja jag kan bjuda på mig själv men det var så satans svårt att ta en snygg bild bakifrån, naken. Här är devils-krämen iallafall )
Vändningsförsök för Dummies 1.0
På tal om funktioner så fick jag ett tips av en annan gravid ang vändningsförsök man kan prova själv om inte bebis vill vända sig, och det gav mersmak så jag frågade vår allsmäktige fader Google och han svarade såhär:
1. Tryck på utsidan av lilltån, hårt och länge. Det stimulerar livmodern och sägs hjälpa barnet att vända sig.
- Ok, jag ska bara sätta mig i en Kinesisk elitgymnasts stretch-position så jag når ner till tån sen ska DEN LILLE TÅN ( bör läsas med dansk uttal för bästa effekt ) få sig en rejäl omgång, det ska gudarna veta!
2. Ligg ihopkrupen på alla fyra med rumpan högt upp i luften och axlar och huvud ner mot sängen/golvet, så att magen liksom lutar upp och ner. Då har bebisen mycket utrymme att vända sig.
- Jaha ni menar så som man ligger om man vill försöka vara lite extra porrig när man blir påsatt bakifrån? Ja då är jag med!
3. Sätt dig ner och känn hur du riktigt tar kontakt med barnet. Antingen genom att prata med den, eller tänka till den. Och förklara att nu är det faktiskt dags för den lilla att vända sig i magen så att du kan föda den som du vill.
- Been There, done that. funkade inte. Den där mediala hippie-stilen är inte min cup of Tea. Och jag dricker inte ens te.
I morgon frågar jag Siri på telefonen och ser vad han säger. 1000 spänn på att svaret blir: I'm sorry Linnea, businesses can only be found in the united states". Dom har tamejtusan allt där borta i det där landet.....
Maggen-baggen är stenhård som ett 6-pack med bara en ruta
Jag har hört den ska bli ännu större också, Maggen-baggen alltså. Blir säsongslökarna större än så här så är jag tillbaka i tonåren, med rattar uppe vid halsmandlarna.
Svengelska!
Jag är väldigt väldigt glad över det här. Det kan ju inte finnas någon bättre gåva än att få ha två modersmål direkt från starten av ens liv! Jag har försökt leta efter bra böcker att beställa som tar upp det här ämnet men de flesta handlar om invandrare och dess språkutveckling eller finsk-svenska som språk, så jag läser artiklar och forskningsresultat på internet om det istället. Hittade en mycket bra och lärorik artikel på Vi Föräldrars hemsida.
Jag har där lärt mig att bebisen redan i magen lär sig att skilja på två olika språk med hur ord formas, låter och vilken ton språket och rösten har. Jag har till exempel en mörkare och högre röst när jag pratar på svenska än när jag pratar på engelska. ( Igår pratade jag för ovanlighetens skull med bebis i magen på svenska och så fort jag började göra det och strök magen så började baby bab röra sig jättemycket! Helt klart ett tecken på att den lille där inne verkligen hör och lyssnar på mig. Det var faktiskt en fin stund som gjorde mig glad och jag längtade lite efter att få se vem det är där inne som redan "känner" mig, min lukt, min röst och behöver mig )
Jag har också lärt mig att barn som har två språk naturligt i sin vardag får ett bättre minne och har lättare att i framtiden lära sig ytterligare ett språk. Hjärnan bygger upp mer kapacitet och barnet får ett stort socialt försprång.
Det kommer troligen bli så att engelskan talas något mer än svenskan, eller iallafall som bebis kommer höra något mer eftersom jag och J inte pratar svenska med varandra. Sen är det också det språk den kommer höra i sin omgivning så länge som vi väljer att bo i England. Mer för att inte tappa svenskan då så uppmuntras föräldrarna att läsa böcker på det mindre dominerande språket för barnet, spela spel på det språket, tvprogram, prata ofta med släktingar som har det modersmålet och att åka till det landet på semester där barnet kan interaktera mer med det språket som är underlägset.
Ju tidigare man börjar desto bättre, så så fort vi är 3 i den här familljen så kommer språket utökas från ett till två. Och jag tror dessutom att ju mer jag pratar svenska desto mer kommer J också lära sig. Han har ett väldigt bra minne och stort intresse för språk. Ser han statusar på facebook från hans svenska vänner så förstår han i princip vad det står, eller iallafall sammantaget vad det handlar om. Och det är inget jag har "lärt" honom, det är något han har snappat upp när han har hört mig prata svenska och efter vår tid i Norge och på vår backpackerresa när han var den enda engelsktalande personen medan vi var 5 svenskar. Flyttar vi någongång till Sverige kommer J förstå svenska perfekt väldigt snabbt. Det är lite svårare att tala det. Svenska ÄR ett otroligt svårt språk att lära sig tala med tre extra bokstäver och ord som ibland har mer än två olika betydelser vilket J tycker är mycket förvirrande ibland.
( Senast var det ordet straff som kom på tal. Jag förklarade att det både kan vara en fotbollsterm eller något som man blir dömd till i en domstol. Jag har upptäckt så många flertydiga ord sen jag träffat J och på så vis insett att svenska är väldigt väldigt svårt att lära sig. )
Det ska bli kul att se hur denna tvåspråkighet utvecklar sig. Både hos vårt kommande barn och hos min sambo. Det kan bara leda till något bättre!
SF-kurvan
Och jag vet att man inte ska stirra sig blind på kurvan om den ligger över eller under det normala, allt rättar oftast till sig i slutet ändå, men jag tyckte det var kul att få se en kurva och hur de normala måtten ser ut under alla veckorna.
Jag verkade ju ligga rätt normalt till när jag senaste mätte den hos BM. Vilket var i V 32 ( 31+0 ) och då var måttet 30cm.
Det känns lite som att man får mer information och har längre, tätare besök med sin BM i Sverige än här i sista trimestern. Jag har tex aldrig fått veta hjärtslagsfrekvensen eller vägt mig om jag inte bett om det. Eller är det bara så att min graviditet har fortlöpt utan några komplikationer så jag inte behöver några täta besök? Nästa besök som är om 2 veckor så kommer jag dock berätta om mina fogar och stickningar i händer, och det faktum att både jag och min mamma är födda i säte så dom iallafall vet det OM det är så att det kan tänkas att gå i arv.
Iiiiiiin och uuuuuut!
Har haft en panikångestattack på eftermiddagen ang att baby bab inte vänt sig. Det bara kom... tårarna sprutade och jag hyperventilerade.
Sen pratade jag mamma och sen kom bästa J hem och då lugnade jag ner mig efter ett tag.
Sen satte vi upp vår nya svarta tavla på kylskåpet och skrev ett meddelande till baby Bab och då kunde jag till och med skratta lite.
Så nu tar vi djupa andetag och tror på att allt kommer gå fint och naturligt och i min bebis egna takt. Iiiiin och uuuuuut. Pust.
Lufta vingarna
Jag tänkte jag skulle testa. Röra på mig. Lufta mina vingar lite. Så jag hängde på svärmor och svägerska ut på deras shoppingdag.
Det tog ca 1 timme sen började det värka i bäckenet. 1 timme senare började ryggen också sura ur. Det hjälpte inte att vi gick långsamt, satt oss och fika på café eller trots att vi åkte bil mellan Blaby, Wigston och hem.
Nu, 4 timmar senare är jag helt färdig. Mina ben är slutkörda, ryggen ömmar och bäckenet värker. När jag skulle kliva i bilen sista gången kom jag knappt in, så stel var jag.
Vi pratade såklart lite bebis och varken Maria eller Lindsey tror att jag kommer gå tiden ut och när vi träffade Ruth ( vän till Maria ) så fick hon gissa när den skulle komma och hon sa att bara genom att titta på mig: att om 5 veckor smäller det. Hon tyckte magen såg lite låg ut och hon har alltid haft rätt när hon gissat. Senast gissade hon att hennes vän skulle få på julafton trots att det på just julafton skulle vara 8 veckor kvar... På julafton kom bebisen precis som Ruth sagt.
Packa väskan var det sista Ruth ropade åt mig på väg ut ur butiken....
Och jag har någon sorts oförklarlig känsla. Att det inte är långt kvar. Det kan vara två veckor eller sex, men något inom mig säger: Det blir inte den 7 augusti. Baby Bab kommer innan....
Dagens förlossningstanke
Dagens förlossningstanke:
Innan jag blev gravid så grät jag inte om jag såg en förlossning på tv utan tyckte mest synd om kvinnorna och skulle aldrig vela genomgå den smärtan.
NU däremot är det helt omöjligt att hålla tillbaka tårarna när jag ser en kvinna i stadie att föda barn, och när allt är över och barnet är ute!
Är det hormoner? Modersinstinkten? Jag har ju fortfarande inte gått igenom än själv men blir ändå så himla känslosam när jag ser en på tv.
Ni som inte har barn/inte är gravida, hur reagerar ni när ni ser en förlossning? Och ni som har gått igenom det och har barn, hur känner ni när ni ser en förlossning?
Findus är bäst!
Det här skriker det Lelle om! Findus är bäst! Tycker både jag och mormor.
Männens mentala förberedelser
Jag tror J börjar förbereda sig lite för ankomst av bebis. På sitt eget vis...
Han kan bli lite irriterad på mig om jag anstränger mig och kroppen mycket. Typ rensar bakgården från ogräs och skräp eller om jag bär hem tunga kassar från affären. Då kan jag få lite skäll som egentligen bara är oro och omtänksamhet uttryckt i en annan form.
Sen så fort jag utbrister i exempelvis en ischiassmärta eller gnäller lite över fogarna så frågar han: "you're not having it are you babe?".
Haha, om DET vore den enda smärta man var tvungen att utstå så lets föda barn direkt!
Han lyssnar uppmärksamt på alla möjliga "signaler" jag kan tänkas sända ut och är ett proffs på att höra vart jag har värk för stunden. Om det är bäcken, ischias eller halsbränna. Han vet direkt.
Han vill hem snabbt efter jobbet för att se till att jag mår bra. Jag behöver aldrig laga middag trots att jag inte gjort något på hela dagen och mer än gärna gör något. Han pratar mer med bebis än mig och säger åt den att vända på sig nu så inte det ska behöva göra mera ont än nödvändigt för "the mum".
Han längtar men är ändå spänd och tycker att "shit" 7 veckor! Det är ju i princip på måndag typ.
Jaa, kommer det gå rasande fort nu eller sjukligt långsamt med min sjukligt långsamma kropp? Jag kan inte ens säga vad jag föredrar.
Hur betedde sig era dads-to-be när kläckningsdatumet kröp allt närmare? Lugna som filbunkar eller stressade som myror?
19 kids and counting....
Efter att ha legat och dragit mig i sängen ett tag med min Ipad och kollat alla möjliga SVENSKA program på kanalernas appar så kliver jag upp, städar ihop lite i köket, äter frukost och sätter mig i soffan med min laptop, mobilen OCH Ipaden. ( Ja jag behöver alla! ) och tittar på bla ett program som heter "19 kids and counting".
"19 kids and counting" handlar om en familj med 19 barn. Mamman Michelle har fött alla 19 barnen på naturlig väg förutom den senaste flickan som var tvungen att förlösas i V 25 då mamman hade ett för högt blodtryck som vägrade gå ner. De är superkristna och allt ser helt perfekt ut så det känns inte helt verklighetstroligt men jag tittar ändå och förundras.
Jag har tankar som:
1. Hur ser mammans bröst ut egentligen? ( Hon spenderar 6-8 timmar om dagen med att pumpa ut bröstmjölk som hon sedan fryser ner. Hon har en egen separat frysbox full med BARA flaskor med mjölk )
2. Hon måste alltså ha varit gravid konstant i princip i 30 år...... jag skulle hellre klösa ut mina egna ögon med Kissies nya kloformade naglar.
3. Mamman och pappan måste vara lite halvt sexberoende. Superkristna nymfomaner. Jag menar, jo hon kanske bara behöver lukta på batongen där nere för att ett ägg ska börja gro, men ändå. De måste ju ändå göra det på en regelbunden basis. Och med 19 barn runt omkring sig och 30 år av ett läkande underliv känns det som att sexlusten kanske inte är på topp.
4. Det kan kan kan inte vara så där enkelt att ha 19 barn som det verkar på TV. Alla ungar är änglar och gör precis som föräldrarna eller de större syskonen säger, de skriker aldrig, de bråkar aldrig, de gråter aldrig, det är inga problem med mat, sömn eller uppfostran över huvudtaget. ( De har bla en högtalartelefon i huset där de nor i, som är en omgjord kyrka, som de ropar i när det typ är dags för middag. Då kommer alla barnen rusande i ett enda lyckligt glädjerus. Alla är hela och rena och söta och fina och väluppfostrade och sätter sig vid det presidentlånga bordet och äter fint utan att spilla, efter att de har bett bordsbön. Amen.. suck....
5. Fattar hur många barnbarn de kommer få! ( De har ett redan, som är äldre än deras egna yngsta barn )
6. Hur har de råd? Deras hus är skitsnyggt! Och deras bilar! Och de skickade sina barn på en semester till El Salvador i ett avsnitt.
8. Hur lång tid tar det att bli klar på morgonen om alla ska duscha, klä på sig, borsta tänderna, äta frukost osv? ( I dagens avsnitt hade de en familj på besök som hade 17 barn dom själva. Så de var tvungen att sätta upp ett duschschema som startade på eftermiddagen dagen före för att alla skulle hinna duscha innan kyrkobesöket dagen efter.. )
9. Har de något privatliv? De kan ju omöjligt ha det. Och hur deprimerande är inte det? Med människor som avslutar sitt egna liv och sitt egna jag och bara dedikerar hela sig själv och sitt liv åt sina barn utan att aldrig göra något för sig själv?
10. Gud, de måste verkligen älska barn.
Fotografering!
Mo kom och fotade oss lite i söndags. Vi är lika på så vis att hon är bra på att ta kort men inte på att "regissera" bilderna, och jag är aspepp på att vara med på allting man kan tänkas göra framför en kamera OM någon sa till mig.
Sen har vi min sambo som är så fotoskygg så det är läskigt..
Men det blev några bilder och Mo skulle ägna sig åt lite redigering idag och i morgon och skicka över bilderna sen så får vi se.
Jag är bara glad att det finns bilder på mig och J tillsammans under tiden jag varit gravid som vi inte tagit på oss själva med mobilen så skit samma hur de ser ut!
Resultat kommer!
Tung förlust - tung gravid tjej i V 33.
Ja efter den tunga förlusten igår så går den väldigt tunga jag in i V 33 idag.
Sidospår: "barnet har sannolikt valt en förlossningsposition nu..."
Eeeeeh okej! Nä men då föder jag ut ungen med en arm först eller varför inte ett långt ben, för min baby Bab har då rakt inte lagt sig till rätta med huvudet mellan mina ben redo att klämma sig ut ur vad som känns som världens minsta hål iallafall!
V 33
Bebisen
Nu väger bebisen c:a 2 kg och mäter totalt omkring 45 cm från topp till tå.
Förutom att gråta så kan nu bebisen göra allt som en nyfödd 40 veckors bebis kan. Det börjar bli trångt om utrymme inne i livemodern, men bebisen kan fortfarande sparka och röra sig. Den sover mycket under den här perioden, precis som en nyfödd bebis. Ögonen rör sig under REM-sömnen, och forskarna tror att fostret drömmer livfullt inne i livmodern.
När bebisen är vaken så använder den sina sinnen; den lär sig alltmedan den lyssnar och känner. Bebisen har sannolikt valt en förlossningsposition nu och ligger antingen med huvudet nedåt eller uppåt (sätesbjudning). När barnmorskan känner på din mage så kan hon känna hur barnet ligger och eventuellt försöka vända det om det ligger med stjärten först.
Om bebisen föds denna veckan så är lungorna sannolikt starka nog att fungera utan hjälp, men den kan ändå behöva vård av specialisttränade läkare och sköterskor.
Ögonen är öppna under vakenperioderna och färgen på dem är vanligen blå, oberoende av vad den permanenta färgen senare kommer att bli, då pigmenteringen inte är färdigutvecklad. Den slutliga pigmenteringen kräver att ögonen utsätts för ljus och sker vanligen inom några veckor från förlossningen.
Du
Din livmoder befinner sig nu c:a 15 cm ovanför din navel. Din viktökning ligger förmodligen mellan 10-13 kg. Under de sista veckorna upplever många att de behöver kissa oftare. Livmodern trycker på urinblåsan och kan göra att du behöver gå på toaletten ofta. Din livmoder har blivit c:a 500 gånger större än den var innan du blev gravid!
Produktionen av röda blodkroppar har nu börjat komma ikapp och blodbristen och andfåddheten som du kanske upplevde tidigare börjar avtaga under den här perioden.
Heja Sverige!
Jag och baby Bab är självklart supportrar för vårt gul-blåa landslag!
Heja Sverige! ( och sambon också tror jag ;)
Går förlossningar i arv?
Jag är väldigt intresserad i det här med om förlossningar går i arv. Finns det något vetenskapligt bevisat kring det?
Jag är 4 veckor tidig och min syster fick sin son 4 veckor tidigt. Kommer jag också få för tidigt nu?
Jag är född i säte, och så även min mamma. Kommer jag också föda i säte nu?
Jag har ställt in mig på att få för tidigt men jag skulle gärna höra om ni som har barn hade en förlossning som liknade er mors eller om den var helt olik?
Två "nestingproblems" lösta!
Bor man i hus i England råkar man oftast ut för två problem någon gång i livet. Det ena är spindlar. Och nu snackar vi inte de långbenta sakerna som bor i våra träväggar hemma i Sverige utan enorma, feta, svarta saker med tjocka ben som är skitsnabba! De parar sig under sommaren och mot sensommaren/höstkanten så invaderar de skrymslen och vrår, säng som i skor!
Vad som sägs hjälpa är kastanjenötter, så när sommaren börjar närma sig sitt slut så ska jag ta med mig ungen i vagnen och gå och palla lite nötter från kastanjeträden en bit här ifrån. För J kommer INTE plocka bort en spindel från bebis huvud om det skulle råks på att vara någon där, det är ett som är säkert.
Det andra problemet är fuktskador/mögel i badrummet. Det är det som är det sämsta med de här jäkla stenhusen. Det blir liksom ingen ventilation. Det är antingen skitkallt eller skitvarmt inne. Jag har märkt att det har börjat smyga sig på. Fläckar av mögel på väggar/tak i badrummet. Och jag har varit lite bekymrad över det eftersom jag inte vill utsätta bebis för något sånt då det kan vara farligt att andas in. Men Google hjälpte mig ännu en gång med tipset att alltid ha fönstret öppet på toaletten och att spraya möglet med en blandning av klorin och vatten. Och det har funkat! Fläckarna har börjat dragit sig tillbaka och skrubbar man med denna lösningen så försvinner mycket mitt framför näsan på en.
Så! Två irriterande problem ska vara lösta tills bebis kommer så jag kan tänka på annat. Som tex bajsfärger och dess olika betydelser....
Kudde mellan benen-substitut för sambo?
Jag tog Heléns tips bokstavligt igår ang foglossning och sov med en kudde mellan benen för att försöka göra något åt mitt sköra bäcken. Det blir även som hon påpekade; värre om man sitter ner för länge också märkte jag efter två fotbollsmatcher i soffan.
Men hur ska man vara då? Inte gå! Inte sitta! Inte ligga! Suck...
Mina helt fantastiska gravidnätter har ändrats över en natt. Jag som har sovit som en prinsessa sover nu som ovan fast med ärtan någonstans under de där 100 madrasserna.
Sover jag på rygg värker det där, på sidan så spökar bäckenet och magen vet jag som sagt inte hur man sover på längre.
Kudden var skön att ha där. Blev som ett stöd på något vis. Önskar jag hade en större, tjockare kudde att klämma fast, känns som det skulle vara skönare då.
Jag får helt enkelt införa mer svettiga bad och att ha en kudde mellan benen nattetid istället för min fina sambo, som förmodligen avundas kudden en ynka smula.
7 veckor kvar..
En övande förlossningspartner in action
Jag är säker på att J kommer att bli en bra förlossningspartner när det är dags. Trots tålamod som en två-åring, med tanke på gårdagens improviserade uppvisning när det kom till att ta hand om gravid flickvän.
Igår var ingen rolig kväll. Jag trodde helt ärligt att jag skulle vara en av dom som går igenom en graviditet i princip symptomfri. Men jag har nog inte sån tur om inte gårdagen var en engångsförerteelse.
Välkommen till foglossningarnas värld Linnea. Jag/vi visste inte riktigt hur vi skulle lindra dessa men J tog kommandot där jag låg som en förlamad i soffan och inte kunde gå, genom att tappa upp ett varmt bad till mig. Av den lyxigare varianten med tända ljus, väldoftande badskum och ny bok ( han vet att jag hatar att bada badkar. Jag blir så himla svettig. Svetten rinner som jag vore på ett roof-top i Bangkok! )
Men jag sjönk ner i badet med mina tappra bäckenben och det var skönt. Tills jag började roof-top svettas som sagt. Då gick jag ner naken till soffan igen och fick glass och jordgubbar och massage och smek i ryggslutet samtidigt som jag förbannade ungen i magen för att den måste växa och mig själv för att jag är så extremt liten för att vara en gravid kvinna.
Idag är det bättre-förhoppningsvis... Jag har inte provat rulla ur sängen än.
https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_206031714.jpg" class="image">
https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_206031770.jpg" class="image">
Smärtor!
Är det så här det ska vara från och med nu? Inte kunna gå längre än till affären och tillbaka innan det börjar värka i rygg och bäcken?
Var på stan idag och flanerade, och nu när vi är hemma igen och jag kan fan inte röra mig!
Och det är bara bäckenet som utgör all denna värk. Hur ska jag förklara? Efter jag ansträngt mig (LÄS: satt den ena foten framför den andra i mer än 20 min ) så känns det som bäckenbenet krampar. Eller som om jag får träningsvärk i det och inte kan röra mig. Jag blir stel och liknar en pingvin på ålderns höst där jag vankar fram. Är det det här som är foglossning?
Det hjälper lite om jag sätter mig i skräddarställning men efter ett tag blir också det obekvämt. Jag antar att det inte kommer bli lättare ju större och tyngre jag blir och då mina damer och herrar så ska ni se en gravid tjej som kommer tycka de här sista 8 veckorna är en jävla långtråkig pina.
Och för att bygga på tycka-synd-om-mig-själv-känslan så tror jag att jag även drabbats av karpaltunnelsyndrom. Sticker i fingrarna och de domnar bort lite nu och då...
Och folk tycker att vara gravid är mysigt?!
Missplacerad bland blöjor och babypuder
Jag och J var på den stora butiken Mothercare idag och handlade våra första paket blöjor, tvättservetter, nappflaskor och nappar.
Vi gick där bland alla andra par med magar eller nykläckta fågelungar. Och jag kände mig missplacerad.
Det var konstigt att betala för blöjor, det har jag ju aldrig gjort förut. Som typ första gången man handlar sprit lagligt och bara väntar på att någon ska klappa en vänligt men bestämt på axeln och föra en ut ur butiken.
Men så har vi sambon då, som efter att ha pungat ut 45 pund var strålande glad och sa att han blir glad när han får köpa saker till baby Bab.
Som tidigare sagt: Va skönt att han finns.
Ps. Det står att blöjorna har "wetness indicator". Vadå? Säger den till när blöjan är blöt eller vadå? Ds.
Helgens nakenbild
Helgen är här!
Och likt tidningen The Sun's omtalade "page 3 girl" så bjuppar jag på mig själv naken också.
Ja för tusan, det är ju sommar och fotbollsfeber!
Photo-shoot prepp!
Vi har köpt en systemkamera! En begagnad av J:s vän Kevin. Vill ju gärna ta lite skarpare finare bilder när baby Bab kommer till världen. Helst av allt vill jag ha en HD videokamera så jag kan filma massa och skicka hem till familjen och inte bara en massa kort, men en sak i taget antar jag.
Nästa helg eller helgen därpå kommer Mo över med sin kamera och skills och fotar mig, J och magen också! Hoppas på lite fina bilder som kanske kan bli en förstoring att ha på väggen också.
Funderar på lite rolig rekvisita att ha med. Mo gillar sånt. Vad preppar man en gravid photo-shoot med?
Ge mig roliga förslag!
( jag vet, det där är så INTE jag men jag kommer nog uppskatta de där bilderna i efterhand )
Enough said
Mjukisdress och knullrufs
Veckans magbild.
Och se vart den här magen nu har lett mig till. Mjukisdress och knullrufs, eftersom jag inte bemödat borsta det sen igår morse.
Ah well. Mjukisdressen matchar ju iallafall. Ingen clash där inte.
Nya modetag i morgon! God natt!
V 32 ( 31+2 )
Hur gör man? Hur vet man?
Jag måste säga att jag är otroligt uttråkad om dagarna när Jay jobbar. Och speciellt när det regnar hela tiden som det gör här. Det är varmt men det regnar, regnar, regnar. Jag tror inte det här blir en lika fin brittisk sommar som förra året....
Så jag spenderar mestadelen av mina regniga lediga dagar med att titta på alla program som har med graviditet, förlossningar, bebisar och barn att göra. Jag plöjer igenom "I didn't know I was pregnant", "Supernanny", "The baby whisperer", "Maternity ward" osv
Och allt, absolut allt registreras i min hjärna. Jag minns varenda mening! Allt från att få bebisar att sova och att uppmuntra barn till att äta hälsosamt till födslar med kejsarsnitt och hur man förlöser en kvinna på toaletten.
Jag antar det har med att jag undermedvetet kanske förbereder mig för det nya livet som kommer drabba mig/oss.
Jag tänker mycket numera på hur jag vill vara som förälder, hur J kommer vara som pappa, hur vi kommer vara som familj och hur jag och J kommer förändras som par. Jag är lite rädd någonstans att det ska bli argument och bråk pga jag inte har tillräckligt med tålamod och att det kommer påverka vår relation gentemot varandra och mot baby bab.
Självklart så rusar det miljontals andra tankar runt i mitt huvud samtidigt som jag stundtals inte känner mig redo för det här och stundtals känns det som att det är det jag är. Jag är rädd, spänd, nyfiken, har lite ångest då och då och förväntansfull. Jag gillar inte när jag inte har kontroll, när jag inte kan något, vet något men ändå måste utföra det. Det gäller nu både inför förlossning och att vara en bra mamma senare.
Jag kan inte se framför mig hur jag ska kunna skilja på bebisens gråt och vad den vill, hur man ammar, när dom ska sova, hur varmt det ska vara i rummet osv i all evighet. Det är det som gör mig orolig mest av allt och hur förbereder man sig?
Idag är det exakt 2 månader kvar till BF...
Graviditetsevolution
När man är mitt uppe i något så märker man ju inte förändringarna som sker. Typ att håret växer eller så.
Och ibland är det så för mig i graviditeten. Jag tycker jag sett likadan ut i 2 månader nu. Men den växer ju faktiskt. Sakta men säkert blir den större och större. Det är inget jag uppskattar, ju mindre desto bättre säger jag, men det visar ju iallafall att allt är som det ska och det är jag bara glad för.
Och ser man det såhär svart på vitt så... Jävlar vilken spinkis man var i V 15! Ser jag ut sådär efter baby Bab är ute så är jag mer än nöjd!
Förlossningsbrev brainstorm...
Jag har börjat tänka lite mer ingående på förlossningen. På hur jag vill ha den, hur den ska vara. Smärtlindring eller inte osv. Så jag har börjat skriva på ett förlossningsbrev. Detta var inte något jag hade tänkt att göra eftersom jag inte vet vad jag har att förvänta mig så är det svårt att önska något. MEN. Jag kommer föda under regi av engelska barnmorskor och engelskt sjukhus vilket gör det hela unset mer komplicerat. Termer och sjukhusspråk på engelska samtidigt som man har oerhört ont går eventuellt inte ihop och då vill jag iallafall att dom har läst mitt brev. Det kan ju kanske vara så att det är jag själv som inte kan få fram att kommunicera på engelska till dom och då är ju cirkeln bruten där också.
Jag tänkte lägga ut mitt hela förlossningsbrev här när det är klart, efter att jag och J har diskuterat och gått igenom det tillsammans. Han är lika mkt delaktig i det här som jag. Men tills dess här är några punkter jag redan har bestämt mig för...
Jag är helt på det klara att jag vill föda mitt barn på naturlig väg, inget kejsarsnitt om det inte är ett måste. Och bara det är en stjärna på himlen för mig, då jag innan jag blev gravid och under hela min uppväxt alltid sagt att jag vill om jag någon gång skulle få barn ha ett kejsarsnitt gjort.
Några andra punkter jag "bestämt" mig för:
* Jag vill bara ha J där, jag vill inte ha hans familj eller någon annan väntandes utanför under tiden heller. Det hade varit samma sak om jag fött i Sverige. Jag tror att jag kommer vela vara ifred ganska mycket och själv under värkarbete och så. Med undantag för J.
* I och med ovanstående punkt vill jag ( tror jag ) även ta mig in till sjukhuset själv när det är dags. Med taxi med andra ord. Där jag då på ett annat vis också blir "själv".
* Jag vill endast ha J uppe vid mitt ansikte och inte "där nere". Jag ser ingen fördel alls med att pappan ska behöva se allt "snusk". Jag vill ju ha ett upphetsande sexliv efter också.
* Jag vill ha smärtlindring. Både gas och epidural. Jag ser inget positivt med att behöva stå ut med mer smärta än nödvändigt. Dessutom finns det epidural nu som inte gör bebis dåsig och som inte behöver göra mig konstant sängliggande.
* Om det finns möjlighet så tror jag att jag vill prova att se hur det känns att föda i en pool. På sjukhusen här så finns det pool i vissa rum och får man ett av de rummen så får man använda den om man vill. Jag har mestadels hört och läst bara bra åsikter om detta, så bikinin packas ner.
* Jag kommer antingen vela ha min absoluta favoritmusik eller helt tyst omkring mig. Där är det svårt att säga än men jag kommer att förbereda en spellista utifall.
Snabba ryck!
Är det någon mening att jag går till barnmorskan kan man fråga sig? Jag är där inne i max 7 minuter. MAX!
Allt är så over the top bra hela tiden. Blodtryck är bra, hjärtslag är bra på bebis, jag svarar nej på alla frågor om jag har några problem. Sen tafsas det lite på magen ( tafsa meeeera, lääängre det ääääär ju så skönt! ) magen mäts och sen är jag på väg ut igen med gelén fortfarande kladdig på magen.
Magen har iallafall växt 2 cm sen sist och är nu 30 cm. Sen hade jag lite för mycket protein i mitt urin men de trodde det berodde på att min frukost innehåller lite för mycket socker ( honeyloops och toast liksom haha ) men ska skicka det på analys ändå. Hade ingen järnbrist och alla andra värden var toppen.
Jag trodde att man från och med nu besökte BM mer ofta men inte denna kvinna inte. 3 veckor till nästa gång!
Så roligare än så blir det inte hos barnmorskan för mig.
Fram eller bak?
Fick hem mitt "baby welcome pack" från Pampers idag.
Så, hur är det nu igen. Ska mönstret vara fram eller bak när blöjan är på?
En ny fas
En ny fas har inletts.
När-inga-tröjor-täcker-hela-magen-fasen.
Drabbar: Kvinnor mellan pubertetsstart ( dock väldigt ovanligt ) och klimakterieintågande.
Smittorisk: Hög, alla män bär på den och man behöver inte vara kärnfysiker på NASA för att få den raketen att avfyras...
Botemedel: Köp större tröjor. Det ger dig inte en mer smickrande kroppsform utan gör att du bara ser ännu större ut och folk tror förmodligen att du drabbats av mode-alzheimers.
Alternativt botemedel: "gör dig av" med skälet till det som gör att den biten naken hud konstant är kall och blottad genom att krysta utav bara helvete i mellan 11 minuter och 30 timmar.
Det här saknar generellt gravida kvinnor..
Jag läste en artikel i en av mina gravid-appar om vad kvinnor saknat medan de varit gravida. Och gud vilken härlig läsning det är när man får tag i något som är lite "verkligt" i allt det här.
Det här saknade kvinnor mest under graviditeten: ( med undantag för en galen människa som inte verkar ha något "eget personligt" liv. )
"Normalstora fötter som passar mina skor och bekvämt sex." - catcat3
"Sova på magen och inte ha strior ;-)"
- nikkisbulle
"Inget! Jag skulle kunna vara gravid hela tiden om kroppen orkade med det."
- Malk
"Jag vill nå ner till tårna för att kunna måla tånaglarna igen."
- Linda
"Jag vill ha tajta jeans och höga klackar igen! Jag är jätteless på mammakläder."
- sparkles
"Jag saknar fina underkläder och att bara vara jag"
- EmmaM2B
"En svalt glas vitt vin en varm dag, mina vrister, sömn, att kunna rusa runt som jag gör vanligtvis. Jag tycker inte om att vara så här långsam. Mina vanliga kläder, att ha på mig min vigselring, och så vidare!!"
- sara1718
"Jag saknar att klä upp mig och gå ut och dansa med kompisarna. Jag vet att jag kan gå ut nu också, men det känns helt fel att vara höggravid på klubb."
- Lovisa3524
"Jag saknar att slippa vara andfådd. Men jag kommer också att sakna att vara gravid och alla känslor som hör till."
- MrsK
"Sömn utan att behöva gå upp och kissa. Kunna gå ut utan att behöva planera efter var det finns toaletter. Kunna gå på stan utan att få ont i ryggen."
Vad saknar jag personligen mest?
Jo normalt, bekvämt sex, att inte behöva kissa så fort man råkar vända sig, och bli en socialt vandrande människa igen som kan dricka ett glas eller två med vänner, eller gå ut och dansa och skratta. Att vara mig själv helt enkelt.
Gravidmassage
Jag har märkt sen jag varit i Sverige att jag är en av dom som gillar när folk tar på gravid magen min. Men för min egen njutning. Jag tycker det är skönt helt enkelt. Rogivande.
Därför tror jag att jag tänker gå på en gravidmassage. Har googlat lite och det kostar mellan 250-300 kr för 1 timmes helkropp.
Antar att dom inte kommer gå lös på magen dock vilket är synd för det vill jag ju! Det är det som är skönt! ( eller är det någon annan som vet hur det funkar? )
Dessutom kommer dom hem till en med alla grejer och sängen och allt så man slipper frakta iväg fetmagen dit.
Jo det blir nog en bokning! Sägs ju göra kroppen avslappnad inför förlossning och minska ischiassmärtor vilket bara är en bonus!
Det är tur att J finns ( V 32 )
2 månader kvar! När måste man köpa en övningsdocka som man kan testa klä på, byta på, hålla rätt osv? Är det nu eller? Annars blir väl jag som med vagnen och vägrar hålla i utan bara betraktar på avstånd. Det är tur att J finns.
V 32
Bebisen:
I vecka 32 väger din bebis närmare 1.8 kg och är c:a 44 cm från topp till tå.
Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin. Kommande veckor bli utrymmet att röra sig allt mindre, och den så kallade fosterställningen blir den enda möjliga. Håll reda på fosterrörelserna och kontakta MVC om de plötsligt skulle minska i frekvens och/eller intensitet.
Tillväxttakten avtar nu något och utgörs främst av ökat underhudsfett som också gör att bebisen ser rundare och mindre skrynklig ut. Amningsreflexen är utvecklad och vid beröring av kinden vänder bebisen på huvudet för att söka efter bröstet, och beröring av underläpp gör att den öppnar munnen. Den klarar också att suga och svälja på ett koordinerat sätt.
Du
Din livmoders översta del finns nu c:a 13 cm ovanför naveln. Nu när bebisen vuxit sig så stor och livmodern är högre i buken kan du märka av en ny upplevelse: när bebisen ligger uppochner i mage kan den sparka uppåt och träffa dina revben. Trycket kan göra att det känns ömt, särskilt om bebisen fastnar med en fot mellan revbenen. Du kan delvis förhindra detta genom att sitta upp så mycket som möjligt.
Då bebisens behov av vitaminer och mineraler är större än någonsin nu så bör du fortsätta att äta ditt vitamintillskott ända fram till förlossningen. Om du inte redan har gjort det så kan det vara ide att skriva ett förlossningsbrev där du bland annat berättar om hur du ser din förlossning och vad du vill undvika.
Rensat och klart
Nu har jag rensat. Allt i 0-3 månaders klassen ligger för närvarande i moseskorgen och ska in i den ännu ej köpta garderoben. Resten är större storlekar och får ligga kvar i plastlådan så länge.
Jag blev positivt förvånad över vilken bra smak min svärmor ändå har haft. Inget glitter, ingen spets, endast två Disney-plagg och inte bara rosa tjejkläder. ( men det var en del ändå ska sägas ) Plockade bara ur typ 5 plagg som jag inte gillade.
Vi har också fått en babysitter av en kille på jobbet. ( Fan vad vi får saker! ) och den tyckte jag också var fin så thats a keeper.
Det kryper närmare, det kan man lugnt säga...
Svärmors inköp has arrived.
Svärmors inköp över 7 månader har anlänt.
Dolo 2 år!
Idag fyller min systerson 2 år! Helt sjukt! Det var ju typ igår jag var i NY och köpte kläder i new born storlekar till honom!
Här är prinsen! För två år sedan på BB och två år senare när hans moster flyttat till England och blivit gravid själv.
Gullunge! Blir mitt barn så här sött så är jag lycklig sen.
https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_205263116.jpg">https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_205263116.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_205263124.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_205263124.jpg" class="image">
Offentligt första förlossningsskede-praktiserande på bion.
Ska man behöva stryka bio som en av få nöjen jag fortfarande kan praktisera också nu eller?
Såg Prometheus igår med sambon ( där de hade slut på XL popcorn-bunkar vilket stressade upp mig så mkt att 5 min innan filmen började gick jag och köpte en extra L popcorn ) och 15 min in i filmen hade baby Bab lagt sig tillrätta med all sin tyngd på blåsan. Utöver det faktum att jag de resterande 2 timmarna var otroligt kissnödig och kunde inte äta mina L-popcorn pga det så sparkade ungen konstant, hårt och på de mest obekväma ställena i magen varje gång det var högt ljud.
Jo vi var på bio, nämnde jag det? Det är liksom alltid högt ljud. Speciellt i en film som utspelar sig i rymden och har aliens.
Koncentrationen av att sitta så bekvämt det går med en bebis som är i konstant rörelse samt att vara extremt kissnödig i 2 timmar gjorde att sammandragningar uppstod, likt grädden på moset. Och när filmen var slut och jag skulle resa mig upp måste folk ha trott att de bevittnade det första stadiet till en förlossning då jag sakta och tungt andandes, med handen för magen och med ömmande bäcken gick ner för trappan och ut ur salongen.
Väl ute och efter att ha rastat mig själv på damernas var allt som vanligt igen. Det är ju det dom säger sker efter en plågsam förlossning. Man minns inte smärtan och allt är som det ska vara. Filmen var bra! Gå och se! Nu vill jag se Red light med Robert de Niro och den där skräckfilmen som utspelar sig i Tjernobyl. På bio såklart. Med XL-popcorn.
Tomt barnrum
Städat barnrum men utan en enda möbel än.
Älskar tavlan ( alla engelsmän eller personer som bott i england ler garanterat om de skulle se den här ) och färgen på väggarna.
Har fortfarande inte "provkört" vagnen, men jag bar upp bilstolen som "man ska göra" om det vore en bebis i den. Framsteg!
https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_205157946.jpg" class="image">
Wallstickers beställda!
Vi städade upp i baby babs rum igår och ställde bara in de saker som är till honom/henne. Vilket för närvarande är en barnvagn, en bilstol, en tavla och två påsar med kläder. ( svärmorshockeytrunken är fortfarande hemma hos dom )
Men när vi hade energin uppe så gjorde vi slag i saken och beställde den wallsticker som ska pryda ena väggen också. Från Ebay! Absolut bästa sidan hittills för väggdekorer, eftersom det är nytt men till ett lägre pris än hos återförsäljare.
Det var ett svårt val men efter att ha pratat om det så bestämde vi att vi tar något vi tycker är fint till en början, bebis är ju så liten och oförstående ändå först och sen byter vi till mer roliga, utvecklande och lärorika stickers senare. ( har spanat in lite "havets djur -tema" som jag diggar )
Så det blev det här trädet med fåglar! 180cm högt, där trädet och fågelburen konmer vara svart och fåglarna kommer vara knallrosa. Blir snyggt mot den turkosa väggen i rummet.
Kan det knacka på dörren och leverera nudå!
Förbryllat fascinerad
Jag är fortfarande förbryllat fascinerad över hur plötsligt baby Bab blev aktiv i magen igen efter att jag flugit tillbaka till England ( bakfyllan kanske har släppt sen den där fredagsölen )
Det rör sig och sparkas iallafall varannan timme. Antingen en liten kick eller fem, eller så är det vända-på-sig-så-komplicerat-den-bara-kan-VM så hela magen blir till oigenkännlighet.
Jag är himla nyfiken varför det är såhär. Kan det ha en förklaring eller kan bebisar bara ha en "trött vecka"? För i Sverige var den absolut inte lika aktiv som nu och gav oftast bara mig sparkar som endast jag kände.
Tror Carina, Tina och Maria var de enda som fick chansen att känna skrotungen där inne live, trots buffningar och klämmande på magen.
Intressant!
Oj, jag var ju visst gravid?!
Ibland känns det som att jag är samma gamla jag. Kroppsligt alltså. Att det inte finns någon kula alls och jag märker inte att den är där och allt är som vanligt.
Sen finns det dagar när jag går förbi spegeln och vara stannar upp och förvånas. Oj, jag är faktiskt gravid jag, det går inte att dra in magen och det syns offentligt så att säga. Går inte att förneka, inte ens med stora kläder.
Den senare insikten slog mig idag när linnet inte riktigt ville täcka hela magen hur mycket jag än slet och drog.
Jurassic park
Jag har kommit på en ny jämförelse för att förklara bebis sparkar. Eller rättare sagt när bebis sparkar typ en hård gång och man ser den utanpå magen.
Om du tänker dig scenen i Jurassic Park när T-rex är på ingång och de bara hör dennes steg och ser vattnet o glaset i vindrutan i bilen vibrera?
Om ni tänker er hur dessa vibrationer skulle kännas fysiskt, så har du det. En bebis spark som syns även utanpå magen.
Det är sånna saker jag kan fundera på i duschen. Nu blir det full English till frulle!
Tillbaka till trevligheterna!
Lustigt hur jag kan uppröra och engagera så många okända med min tydligen extremt avvikande åsikt. Har inte haft så här många kommentarer på ett inlägg sen jag frågade er läsare huruvida barnvagn var ett måste eller inte. Läsarantalet igår steg upp till över 800 och jag undrar vad som krävs att skriva för att nå 1000... En heroinspruta i skinkan?
För tydligen räcker det inte med att bara försöka skilja sig lite från de otroligt tråkiga vanliga gravidbloggarna som är gäspande bleka i sin jag-älskar-när-ungen-sparkar-sönder-mina-revben-det-är-så-mysigt-och-jag-har-den-perfekta-graviditeten-utan-symptom-och-allt-är-MYSPYS-och-jag-framstår-som-jag-är-den-enda-i-världen-som-är-gravid snacket genom att föra in lite sanning, stake, eventuella kontroversiella åsikter och lite humor med glimten i ögat.
Och ni som läser min blogg regelbundet förstår det och accepterar och det är skitkul! Fortsätt häng kvar för nu återgår bloggen till det den var för två dagar sedan, en trevlig plats. Med undantaget för eventuella upprördheter i det dolda som hålls utanför det här forumet. Jag ( och ni stammisar ) har ju en slutspurt att fokusera på, en förlossning att förbereda mig för med tips och råd från er som redan har gått igenom det mäktiga i just det.
Nu till dagens tips:
Om ni vill se en något igenkännande eller kanske framförallt stereotypt och fördomsfullt när det kommer till förlossningar men som ändå kommer få er att skratta så se den brittiska humorserien "Peep show".
Precis min typ av humor och episoden om förlossningen är bara så bra! Ladda hem hela serien men avsnitten om sjukhusvistelser är under säsong 6 och episod "Das boot" samt säsong 7 episod "St Hospital".
Något att stanna i soffan en lördags kväll för!
Någon måtta får det väl ändå vara!
Svårförståelig rubrik där på förra i lägget. I skoSULORNA ska det vara.
Missade ju torsdags-mag-bilden igår igen så jag gick och duschade mig svettfri och tog en fredagsbild istället.
Status:
Omkrets kring jorden: repris från de senaste 10 veckorna typ. 94 cm.
Vikt: Ligger fortfarande på härliga 66 kg. Inte gått upp ett gram sen dag Uno!
Unge i livmoder: sparkar hej vilt! ( den vill väl som jag, kunna sitta ute i den engelska sommaren och njuta av en pint? )
Vecka: 31 ( 30+3 )
Obehagliga symptom: Det är jag som bestämmer så när bebis håller på att fila på revbenen med naglarna så blir det en knuff rätt ner till höger sida av magen igen av mamma mu. Någon måtta får det väl vara om det finns plats nere vid blindtarmen att spela på!
Utseende: Inga bristningar in sight och J tyckte min rumpa var mindre än vanligt efter att noga ha inspekterat den med sina händer i onsdags natt när jag kom hem.
Att tryckas ner i båda skotskorna på en och samma dag.
Att man alltid ska behöva bli stressad över något! Trodde ju jag skulle få trivas nu och bara vänta in bebis i lugn och ro.
Men icke. Denna morgon var allt annat än rogivande när jag fick stå och ta emot mer skit från flickebarnet som vet allt om graviditet men som inte har barn själv, via facebook. Den där enda ölen är uppenbarligen livshotande då jag fått än mer kommentarer från främmande människor som tycker jag är en komplett idiot, som tycker synd om mitt barn som kommer få mig som mamma, att jag inte är välkommen tillbaka till Sverige eftersom jag har alkoholproblem och snedvridna åsikter samt att jag förmodligen kommer att vara den mamman som uppmuntrar mina barn till ex rökning i framtiden..
Sedan ringer J och säger att min chef har sagt att jag inte längre kan få min havandeskapspenning från mitt jobb utan måste gå till social service för att få ut pengarna. Varför? Jo tydligen så har jag bara jobbat i 25 veckor i sträck och det är 26 veckor som är gränsen för när min arbetsgivare anses vara den som ska betala ut min peng. EN VECKA! Kunde han inte sagt det då på en gång så hade jag jobbat en vecka till!
Nä allt handlar i slutet om pengar det vet jag.
Så nu har han skickat med ett formulär som jag ska fylla i och ta med till "typ som försäkringskassan" och så ska dom betala mig.
Men om dom säger nej då av någon anledning? Det är ju ingen världsnyhet att fördäkringskassoinstanser världen över inte är supersugna på att ge bort pengar till höger och vänster.
Och sen tillägger min chef att om dom inte betalar mig den summa han skulle ha gjort så kommer han betala mellanskillnaden upp till det. Hur lagligt låter det då? Antingen får man väl utbetalt av arbetsgivaren eller Försäkringskassan?
This story continues...
En alkoholiserad idiot.
Jag visste att det skulle bli reaktioner från något håll när jag "gick ut" med att ha druckit en öl medan jag är gravid. Och det var lite av vad jag ville också. Kunna ha en vettig diskussion kring ämnet med relevanta åsikter antingen för eller emot mig.
Men tyvärr visade sig dessa åsikter komma från helt okänt håll och dessutom från en person som inte hade något vettigt att komma med alls förutom att kalla mig idiot flertalet gånger.
Synd det där, för jag gillar att diskutera, debattera med människor. Men med människor som kommer med någon form fakta, vetenskapligt bevisad information och inte en massa skitsnack och lögner för att få sista ordet.
I sådana situationer blir jag rakt igenom sarkastisk och får lusten till att spä på mina provocerande åsikter ännu mer.
Så jag som efter igår kväll kallas alkoholiserad idiot och som inte borde få skaffa barn alls vill egentligen bara ytterligare säga:
Ja hur fan ska det här gå att jag är gravid egentligen?!
* Jag gillar ju inte ens barn.
* Jag har inget tålamod och skriker bebis för mycket så orkar jag inte och lämnar den åt sin egen tjurighet.
* Jag vill inte amma.
* Jag hatar leksaker och könsstereotypa kläder.
* Jag är lite rädd för barn-tv typ Teletubbies.
* Jag kan inte byta blöjor då jag sätter dom bak och fram.
Så antingen går det här helt åt helvete, eller så går det helt jävla galant ändå. Det återstår att se om 2 månader. Skål.
( 2 av de otroligt givande kommentarerna jag fick efter att jag försökt komma med konsekventa, relevant kommentarer, bl.a. Om att resten av världens i-länder har olika normer och en annan standard när det kommer till mat och dryck under grav. Att det finns en större bild att se här. )
