Jag måste säga att jag är otroligt uttråkad om dagarna när Jay jobbar. Och speciellt när det regnar hela tiden som det gör här. Det är varmt men det regnar, regnar, regnar. Jag tror inte det här blir en lika fin brittisk sommar som förra året....

Så jag spenderar mestadelen av mina regniga lediga dagar med att titta på alla program som har med graviditet, förlossningar, bebisar och barn att göra. Jag plöjer igenom "I didn't know I was pregnant", "Supernanny", "The baby whisperer", "Maternity ward" osv

Och allt, absolut allt registreras i min hjärna. Jag minns varenda mening! Allt från att få bebisar att sova och att uppmuntra barn till att äta hälsosamt till födslar med kejsarsnitt och hur man förlöser en kvinna på toaletten.

Jag antar det har med att jag undermedvetet kanske förbereder mig för det nya livet som kommer drabba mig/oss.

Jag tänker mycket numera på hur jag vill vara som förälder, hur J kommer vara som pappa, hur vi kommer vara som familj och hur jag och J kommer förändras som par. Jag är lite rädd någonstans att det ska bli argument och bråk pga jag inte har tillräckligt med tålamod och att det kommer påverka vår relation gentemot varandra och mot baby bab.

Självklart så rusar det miljontals andra tankar runt i mitt huvud samtidigt som jag stundtals inte känner mig redo för det här och stundtals känns det som att det är det jag är. Jag är rädd, spänd, nyfiken, har lite ångest då och då och förväntansfull. Jag gillar inte när jag inte har kontroll, när jag inte kan något, vet något men ändå måste utföra det. Det gäller nu både inför förlossning och att vara en bra mamma senare.

Jag kan inte se framför mig hur jag ska kunna skilja på bebisens gråt och vad den vill, hur man ammar, när dom ska sova, hur varmt det ska vara i rummet osv i all evighet. Det är det som gör mig orolig mest av allt och hur förbereder man sig?

Idag är det exakt 2 månader kvar till BF...