Är det VI som är gravida eller bara jag?

Det blir inget personligt inlägg idag om graviditeten, om baby bab, namn eller bebissaker. Jag har haft en superbra dag på jobbet med endast ett ischias-"anfall" men utanför-jobbet-lelle känner sig ensam. Det drabbar mig ungefär var tredje månad när jag saknar ihjäl mig efter vänner och familj och nu har det gått 3 månader sen jag såg någon av dem senast. Jag blir lite nere, deppig och känner mig väldigt väldigt ensam och som om jag inte har någon.

J är som vanligt världens bästa och försöker stötta även fast han vet att han står ganska maktlös i den här frågan, det finns liksom ingen lösning när det är ett hav och ett land emellan mig och alla nära hemma. Han kommer på saker vi kan göra i helgen och har börjat spåna i om vi ska åka på en festival i Juni och se Metallica. Och det vore ju kul, det är ju ett av världens största band! Jag älskar honom för att han försöker så hans hjärna och hjärta blöder men det är svårt att bota känslan av ensamhet och saknaden av vänner. De enda som kan fylla det tomrummet är ju just vänner och familj.

Men för att det här ska fortsätta vara en gravidblogg så ber jag er läsa ett inlägg från Amanda Schulmans blogg. Hon är så himla härlig och ja jag kan hålla med lite i smyg i vad hon menar. Det "enda" männen har gjort är att låta lusten komma ut.... inuti oss kvinnor. Resten är ju upp till oss kvinnor att tackla, bemästra och klara av...

Hur tycker ni att det är? Är det "vi" som är gravida eller "du"?


Ur Amanda Schulmans blogg:

"Det är en sak som jag retar mig på och har gjort en lång tid. Det här med att Vi är gravida, både jag och min partner. Låt oss klargöra en sak. JAG är gravid, inte Alex.

Det var det enda vi kvinnor hade kvar som bara var för oss. Men till och med där skulle männen ha en plats. De är underbara och hjälper och stöttar och kan serva oss på alla sätt. Men det är JAG som mår illa, jag som har moodswings från helvetet, jag som har lågt blodtryck, jag som avstår från alkohol och god mat i typ ett år, jag som kommer att bära på alla tunga kilon, jag som måste gå upp och kissa fem gånger per natt och det är JAG som kommer att genomgå en förlossning med smärtor som ingen man ens varit i närheten av. Och det där är bara förnamnet på vad som kan tillkomma. Så kom fan inte och säg att mannen ska åka med på ett bananskal och kalla sig själv gravid.

Jag mår dåligt varje gång jag hör en man säga att stolt att ”vi är gravida”. I fan heller att du är, vill jag skrika tillbaka. Din tjej är, inte du.

Glöm det!"


Kommentarer
Postat av: Sandra Sj

Åh jag älskar hennes blogg och jag läste också det inlägget.



Så här tycker jag:

Rent fysiskt är kvinnan gravid. Men när jag hade Jenna i magen minns jag att jag vid ett snabbt tillfälle sa: "Nu när ni är gravida..." Och då var det en vän som sa att hon tyckte det var så fint att jag sa VI, att jag valde att inkludera Ketil vilket inte är så självklart.



Visst, vi kvinnor får bära, vi spyr, vi mår illa, vi är hormonstinna och vi tar den fysiska biten även med smärta när vi föder. Men å andra sidan tar ju killen också dom bitarna fast på ett annat sätt.



J får ju trösta dig nrä du är otröstlig, han kanske få handla det som du är sugen på just NU, han får hjälpa med att böra allt annat och fixa och dona och han ska vara med under en riktigt tufft förlossning även om han inte får ta SMÄRTAN MELLAN BENEN.



Så jag vill nog allt säga att VI är gravida, på så sätt får vi med mannen också. Vi är bara gravida på lite olika grunder och får ta lite olika bitar av graviditeten



:D

2012-05-03 @ 10:36:00
URL: http://sandrasjunnesson.blogg.se/
Postat av: Karin

Det är tjejen som är gravid, inte killen. Köper helt och hållet Amandas snack. Och tänk att det vet jag utan att ens varit i närheten att varit gravid ;)



puss

2012-05-03 @ 21:06:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0