Idag kom det paket från Australien! Två pyjamaser och två bodys som vi beställt och så fick vi med två stycken matchande mössor gratis!

Dagens citat av J: "Jag började nästan grina när jag såg mössorna för dom var så himla små och söta"

JO! Baby bab har var ju himla aktiv i magen igår så när vi låg i sängen inför natten så kände J två sparkar! ( att notera i min journal: J kände första sparken i V 21+4 ) bebis var sen vaken konstant till jag somnade och när jag vaknade i morse var h*n på't igen på en gång.

Hittade en gammal sak långt bak i garderoben. Den köpte jag när jag bodde och pluggade i Gävle mellan 04-07. Har inte använt den mycket de senaste åren men leopardmönstret kommer ju tillbaka varje år så jag har sparat den.

Och den passar ju utmärkt till min groende kropp nu. Töjbar och bekväm och allt sånt tjafs.

Tror baby bab gillar den också för idag är det rekord i aktivitet i magen. Eller så är det för att jag har gjort bästa svenska sommar-playlisten med endast svenska låtar att njuta till på min baksida när vår grill står på och jag serverar drinkar på min fina bricka till alla svenska vänner som kan komma och hälsa på mig nu ;)
Jo jag tror att bebis diggar svensk sommar och Ulf Lundell, vem gör inte det?!

Kan man säga att man har blivit välsignad med en fantastisk karl? Ja jag säger det. Jag har blivit välsignad med en helt underbar man som förstår mig och har lärt känna mig så otroligt djupt de senaste 1,5 åren. Han är verkligen en människokännare då han observerar andra mycket eftersom han själv är rätt blyg och är inte den första att ta ton så att säga.

Han är också den ende man som jag haft intimt som inte drar sig för att prata om känslor, hur vi båda mår, känner, vill göra osv.

Igår efter incidenten på jobbet när jag kände mig som världens sämsta och lataste för att jag inte jobbade klart så -på kvällen-kröp vi upp i sängen ( jag som nån liten ynklig sak med ledsna valpögon på hans bröst ) och så sa han: "Linnea, är det så att du känner att den här graviditeten är lite av en börda för dig? Att du inte kan göra det du vill i ditt arbetsliv eller ditt privatliv och det gör att du känner dig lite nedstämd emellanåt?"

Hur kan han veta?! Det är ju så det är! Jag är en person som alltid har gjort det jag vill och vad som fallit mig in samt jobbat hårt inom alla yrken jag prövat på med obefintliga sjukdagar. Nu plötsligt förändras allt det och jag känner mig på ett sätt inlåst och oförmögen i mig själv. Jag är inte den som går hem från jobbet för fotvärk, jag är inte den som sitter ner om det behövs göras saker! Jag kämpar på, jag hatar lata människor!

Så han har helt rätt! En/den här graviditeten kom med så mycket förändringar och nytt att man är tvingad att förändra sig på ett vis. Och jag är inte van det, och därför ser jag det lite som en belastning, en börda jag måste bära på hela tiden.

Tro mig, det finns ingen ångest mot beslutet att bli förälder eller avsky mot den lilla som växer där inne, det är det coolaste någonsin och jag är glad varje dag när det sparkas där inne. Men det är jag personligen. 27 åriga Linnea som måste lära mig och acceptera att saker och ting kommer bli svårare, bökigare, besvärligare ju längre tiden går och att 2 timmars missad arbetsdag pga hetta och svullna fötter inte gör någonting, speciellt inte i mitt arbete. Jag kommer ju ändå sluta jobba tidigare än andra blivande mammor då det är ett riskjobb. Och det är OK!!

Så därför vill jag idag ge en sorts dagens ros i ÖP till Jay för hans förståelse och medkänsla utan att bli ömklig och nedlåtande-tycka-synd-om-töntig. Jag älskar honom.

Jaha då har det hänt då. Min kropp orkade för första gången inte mer på jobbet...

Mina fötter svullnade upp något enormt och när det var dags för sista pausen så fick jag hjälp att gå upp för trappan. Sen rann det över och jag började krokodiltårssnyfta och när folk uppmärksammade mig så rann det istället floder från ögon och näsa. Jag blev avtagen och tillsagd att vänta i bilen tills de resterande 2,5 timmarna är klar. Jag känner mig som världens sämsta arbetare och som jag svikit alla på jobbet för att dom nu är en kort och måste jobba mycket hårdare för att jag har "ont i fötterna".

Så nu sitter jag här i bilen men fötterna i högläge och med röda, gråtna ögon.

Inte ens skorna kunde jag dra igen...

Gaviddröm 4 ( ja det är skittråkigt att höra om andras drömmar men jag vill komma ihåg! ) ....

Födde för tidigt, superbra förlossning, gjorde inte ens ont. HAN hette Charlie men alla kallade honom Sixten.

Det som felar mest i den här drömmen var att det inte var J som var pappan utan Danny på jobbet ( jag jobbar med honom, 26 år från Ungern, super trevlig kille ). Han blev jätteglad och ville förlova sig med mig och köpa hus och jag blev jätteledsen för att jag inte längre fick vara tillsammans med J.

Varför drömmer jag ofta att det inte är J som är pappan? Finns det någon förklaring på det? Läste på nätet att det är ganska vanligt att man drömmer just det också.

Min moderkaka ligger frampå magen och därför känner jag inte baby babs sparkar lika tydligt som om den hade legat mot ryggen. Men dom är där, om än svaga med några riktiga sparkar typ varannan dag. Myrorna känner jag varje dag!

Dock känns det som att jag har börjat lära mig baby babs dygnsrytm lite och vad som väcker upp honom/henne. Oftast är bebis vaken efter jag ätit middag: typ mellan 18-20. Baby bab vaknar också till liv mer om magen är varm än kall, typ om jag ligger i soffan och har magen framme men med en filt över då sparkar det till efter en stund.

Idag hade vi 1 timmes väntan på kor på jobbet så jag satt ute i den stekheta solen och solade mig och då ville baby bab också vara med! Har aldrig känt en spark från baby bab runt lunchtid förut så jag drar slutsatsen att det var den värmande solen som gjorde det. Han/hon gillar massor av värme precis som jag!

J har ännu inte känt någon spark trots att jag lägger dit hans hand när jag "känner att en spark är på väg" ( för det vet jag hur det känns nu, när baby bab liksom laddar för en kick, det känns som att magen liksom drar ihop sig )

Nu ska jag sätta mig ute på framsidan och sola så kanske bebis vaknar igen! ( psst 25 grader här just nu, och klockan är kvart i fyra på eftermiddagen )

Jag kanske helt enkelt ska skita i att köpa något till mitt barn. Starta en hemsida där folk kan skänka sina barnprylar till mig och se om jag lyckas komma undan utan att ha spenderat en krona... Kanske får ett reportage i Leicester Mercury med bild och allt.

Förutom att nu svärmodern har köpt oss en spjälsäng på loppis utan att säga till ( jag har inte ens en aning om hur den ser ut eller blev tillfrågad om hur vi vill att vår spjälsäng ska se ut. Vi behöver inte ens gå in på hur irriterad jag är över det här. Och detta kommer jag visa på ett mycket omoget sätt- genom att köpa en spjälsäng själv som jag vill ha ) så fick vi idag en påse kläder samt en flask-sterilisator av en kille på jobbet OCH så håller en av inspektörernas fru på att sticka en kofta till den lille....

Ok, koftan är gulligt gjort. Det är en present. EN present. Sterilisatorn är också ok eftersom det är en "lyx-sak". Man kan ju lika gärna koka sina flaskor. Bonus liksom. Gratis.

Men det hugger till i surlelle ändå varje gång jag numera får något till baby bab. Det är som att jag har satt upp en sköld mot att ta emot saker.

Och sen för att toppa det hela så fick vi den här kommentaren av ovanstående moder när vi sa att vi beställt kläder på internet: "Men vadå? Gillar ni inte mina kläder som jag har köpt?".

Andas Linnea, andaaas...... ( jag behöver inte skriva in mig på nån andningskurs, jag andas ju över så mycket annat ändå så i augusti är jag ett proffs! Wihoo! )

Jag "känner" verkligen att magen växer nu. Nästan dag för dag. Läser att från och med nu så ökar man i vikt med ungefär 500g i veckan.. I VECKAN! Jag tycker jag är stor nu och även fast det inte är svårt att böja sig ner eller så, så ÄR magen i vägen lite, sådär lite störigt, när jag böjer mig ner, eller om jag ska resa mig från liggande till sittande eller stående. Reser jag mig för fort så spänner det till och är obehagligt, även om jag går fort. Så jag kommer väl troligen från nu och framåt att utvecklas till en tjock, långsam 27-åring som ibland grymtar till för mig själv för att det hugger till någonstans.

På tal om att närma sig döden. Förra veckan tecknade jag en livförsäkring till baby bab. Jag betalar in 100 kr i månaden och då är min avkomma garanterad 750 000 kr om jag avlider innan han/hon fyllt 18 år.

Jag tror jag ska prova jobba April ut, då är det 14 veckor kvar till målgången korsas. Efter det är mitt jobb förmodligen alldeles för tungt för mig eftersom det värker varje dag efter jobb nu. Så nu brassar vi på! In i V 22!

"Vecka 22
Fostret har fortfarande slutna ögon, men kan se ljus och mörker genom de tunna ögonlocken. Forskning har visat att synen börjar utvecklas redan i slutet på första trimestern, och att den nu börjar fungera. Vikten har ökat till 450 gram, längden till 27 centimeter.

Fram till ungefär mitten av graviditeten växer foster ganska lika. Det är därför ultraljudsundersökningen som ger ett ungefärligt förlossningsdatum görs före vecka tjugo. Efter det börjar de individuella skillnaderna synas tydligare. Vissa barn ska bli långa och smala, andra kortare. Fostrets vikt påverkas dessutom av vad kvinnan äter under sin graviditet och hur hon lever."

Jag undrar hur det ska gå när baby bab verkligen kommer ut till oss. På riktigt alltså. Jag gillar inte spädbarn. Jag gillar egentligen inte barn förrän dom är i två-års åldern. När dom kan gå, kommunicera, förstå och inte bara behöver äta, bajsa och sova för att utvecklas, då är lelle en perfekt barnvakt och lekledare!

Jag gillar speciellt inte spädisar som inte kan hålla upp huvudet själv. Dom är så himla sköra och svaga och hjälplösa. Jag vill leka, lära ut, skämma bort osv.

Sen gillar jag inte barn mellan typ 9-12 heller. Det är snorungar som är på väg att växa upp och är bara irriterande.

Jo jag gillar inte... Äh jag borde nog sluta nu och börja med speciella andningsövningar som lär mig att älska barn, annars kommer det här gå illa märker jag.

När jag strosade omkring inne i stan igår så unnade jag mig en sommarklänning för mig och magen. Den är kortare framtill och längre bak och har elastiska band under bröstet så magen kan växa fritt under och inget spänner.

Så idag tänkte jag prova den genom att gå till Wigston och köpa en blomma och kruka att ha utanför ytterdörren.

Jag tror det kan bli fint att vara sommargravid!

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_195428791.jpg" class="image">

Mina cravings varierar helt sjukt mycket från dag till dag! Förra veckan hade jag dille på "julskinka" ( det är typ som julskinka ) och friterade fläsksvålar. Men när jag har båda delarna hemma så finns det inte det minsta sug efter något av det!
veckan innan var ju glass en höjdare. I frysen har vi två B&J, cornettostrutar och Häägen daas men det är inget som lockade då, men nu är glass tillbaka på tapeten big time!

Jag är fortfarande helt ointresserad av kött, och äpplen som jag åt massor av i början dras jag inte alls till nu.

För två veckor sedan var stark mat ett måste! Indiskt, fefferonis, jalapenos osv.

Sushi är det lite nu som då men den här veckan har jag ätit fisk 4 gånger!

Jag trodde faktiskt att man hade typ ett par cravings som höll i sig i 9 månader, men min kropp och bebis verkar ju vela äta nya saker varje vecka! Ser med spänning fram emot nästa veckas sug och hoppas att jag inte drar en nitlott och vill börja slicka på kol eller tugga på bildäck för att få i mig det kroppen saknar.

Hade ni/har ni udda cravings?

Graviddröm 3.
Nu blir det konstigt på riktigt...

Jag gick över tiden, flera, flera veckor! Så tillslut fanns bara ett alternativ. Att förlösa mig såsom Justin på jobbet gör när han "gutts a cow". Alltså tar ut maginnehållet på en ko. Jag låg där på golvet på jobbet med huvudet på min plattform och han skar upp magen på mig, men så fort han gjort det så kom bebis ut som ett skott den naturliga vägen, precis som det skulle vara. ( tydligen ) grejen var bara att när någon utfört en operation som den här så fördes dennes DNA över till bebis. Alltså var J inte längre pappa till den lilla utan den skulle växa upp och se ut som Justin och jag var förtvivlad.

Jag satt där i mina jobbkläder med knytet i famnen - en tjej - när hon plötsligt började prata flytande med mig. Jag var helt säker på att jag tappat allt förstånd och gav bebis till mamma och ville ge mig själv till en psykavdelning..

Sen ringde klockan .., som tur var.

Kvällens fredagsunderhållning:

Jag, J och Mitchell spelar Draw something mot varandra och baby bab retas och sparkar bara utanför-magen-sparkar när J inte har handen där.

Fotograf med tillhörande "aaww"-ljud när han tog bilden: Mitchell Bukowski.

Funfact om Mitch:
1.Det är inte hans riktiga efternamn.
2. Han fick ett plötsligt sug efter att klappa min mage när han såg den när den vällde ut över hela soffan. Så där som barn klappar hundar på huvudet. Så jag lät honom göra det. Klapp klapp klapp.

Att vara gravid "på svenska" är ju helt nytt för en första-kladdare så jag blir liksom på inskolningsnivå när det kommer till att vara gravid "på engelska".

Visst, alla kan vi engelska men det blir liksom en annan femma när man ska försöka slänga sig med sjukhustermer, gravid-ord och bebis-ord.

Här är lite nytt jag har lärt mig ( där även det nya är för att det är på brittisk engelska och inte amerikansk som Sverige generellt kör med av någon anledning )

Nappie = Blöja
Dummie = Napp
Pram = Barnvagn
SPD ( Symphysis Pubis Dysfunction ) = Foglossning
Heartburn = Halsbränna
Nursery = Bebisrum

Och på tal om doktor-språk. Jag har blivit kallad till cellprov hos min doktor. Det heter "Smeer"-test här eller screening-test. Så nu vet ni det också!

Igår skar jag mig på en trasig bit kakel. Det kändes typ som när man skär sig på papper fast en hundradels millimeter djupare och en droppe mer blod.

Men fan va ont det gjorde efteråt! Gick omkring som om hela armen var bruten resten av kvällen. Kunde inte göra något med högerhanden och nuddade jag fingret skrek jag rakt ut. Fick dessutom duscha med plastpåse på fingret för att undvika denna enorma svidande smärta!

Gör det ondare än så här att föda barn så skiter jag i det. ( läs gärna tidigare inlägg om smärta i öronen och att skita i förlossning på grund av det också )

Nu är jag sådär sweetchilifylld-kycklingfilé-med-ugnsrostad-klyftpotatis-och-baconlindad-sparris-å-bea-mätt.

V 21 ( 20+2 )

Dagens onödiga fakta för er som inte är mammor och som inte vet men som å andra sidan kanske skiter fullständigt i det här:

Spektaklet i magen kissar varje halvtimme!

Inte konstigt att jag måste drilla en gång i timmen själv! Det är fruktansvärt irriterande och någon borde lära foster att man inte behöver lätta på trycket mer än 4-5 gånger per dag.

Jag måste erkänna att sen den 19 nov så slutade den ordinarie kalenderåret att gälla för mig. Allt försvann! Månader, dagar, vilket år är det?!

Mitt liv går endast efter vilken grav. Vecka jag för tillfället är i. Det är helt sjukt! Men även fast jag har massa andra saker att tänka på ( min trädgård, köket, jobba, kärlek ) så finns ändå den lilla där inne i mina tankar hela tiden. Och det går såklart inte en dag utan att jag tänker på den där inne och allt runt om som också behövs tänkas på.

Så idag må det vara den 22 mars 2012, fast för mig är det v 20+3, eller helt enkelt bara V 21. Och varje tisdag är måndag för mig för då börjar min nya personliga vecka.

Betyder det här att det blir ett nytt år för mig när baby bab kommer ut?

Innan jag blev gravid tyckte jag att andra gravida var lite fjantiga som inte ville ha hjälp eller råd eller presenter eller köpa begagnat..

Men nu när jag är i samma sits så har jag själv blivit en sådan. Och jag kan förstå dessa mammor nu, speciellt om man är förstföderska.

Jag tycker det är otroligt stressande när andra inkräktar för mycket på min graviditet.

Det här är min första graviditet och även om jag vill dela allt med nära och kära vill jag göra det på mitt sätt och i min takt. Jag vill gärna ha råd och höra berättelser om hur andra har gjort och tacklat frågor, bara det inte blir tillsägelser om att jag MÅSTE eller att jag INTE får. Då reser jag ragg och backar.

När det kommer till prylar så vet jag att det är bra med begagnat och att få saker, men den här självständiga kvinnan och hennes karl vill också köpa själv för första gången. För känslans skull.

Och slutligen när det kommer till hur och på vilket sätt jag vill dela med mig av den här graviditeten- om det är här på bloggen eller Facebook eller Skype med familjen- så blir jag otroligt upprörd när andra lägger sig i hur och när och hur fort jag gör det. ( vilket hände igår och jag bröt ihop totalt och grinade hysteriskt och kunde inte andas för att jag var så arg )

Så, fråga gärna, berätta gärna men hemläxe-tillsäganden avstår jag vänligt men bestämt ifrån. En graviditet är någon väldigt stort och spännande och coolt och något man vill lära sig att handskas med själv samtidigt som man delar den med sina nära.

( thank god att min mamma är helt perfekt när det kommer till allt ovan )

Baby bab rör med handen på huvudet

Baby bab suger på tummen

Baby bab på väg att göra en bakåtkullerbytta, fötterna över huvudet.

Närbild på baby babs ansikte

Baby bab tittar rakt mot oss. Läskig bild dock när man ser ansiktet som en skalle dock.

Idag är vi lediga för vi ska in på vårt detaljerade ultraljud om 2 timmar! Och till råga på det så lämnar jag nu halvleken bakom mig och stormar vidare in i V 21!

Vecka 21
Fostret har nu alla sina kroppsdelar på plats och ligger och samlar på sig mer fett som näringsreserv. Det har blivit ungefär 26 centimeter långt och ökat i vikt till omkring 400 gram.
Ytteröronen börjar få sin slutgiltiga form och sitter nu på rätt plats på fostrets huvud. Fostret kan höra och reagerar på både ljud och ljus.

Livet i livmodern är inte ansträngande för fostret, det lever i ett viktlöst tillstånd och behöver inte göra av med mycket energi. Det är fortfarande väldigt outvecklat och skulle inte kunna överleva utanför mammans mage.

Ikväll måste baby bab legat ihoprullad som en liten trasselboll för magen var helt sjukt formad! Höger sida var helt upphöjd och vänster sida var nästan platt.

H*n har inte gjort mycket väsen av sig idag så vi hoppas vi får se en livlig pigg krabat i morgon när vi ska på vårt detaljerade ultraljud.

PS. Ja jag är naken på bilderna. DS.

Då har det hänt! Min mage är inte längre platt när jag ligger ner på rygg. Detta upptäcktes igår morse i sängen när J skulle hälsa baby bab god morgon. Jag måste erkänna att den senaste veckan har det växt på som fasen där inne och här ute! Nu finns det bara en väg att gå!

Och på tal om vägar att gå, det är nästan så att man måste bana väg på min kropp för allt hår som växer i raketfart! Jag blir luden varannan dag under armar, på ben osv. Och inte bara det, naglar växer som ogräs också. Vilket dom redan gjorde innan så nu känns det som att jag tillbringar överdrivet mycket tid till att smörja, ansa, raka och klippa nu. Jäkla hormoner!

Är det meningen att jag ska smaka på varenda gravid-symptom-kaka i receptboken eller?

Igår i soffan kom -som en blixt från klar himmel- huvudvärken från helvete samt djävulens personliga halsbränna. Det var inte som vanlig halsbränna man kan få utan den här sträckte sig ner till under revbenen och sved som fan. Kunde inte äta något trots att jag var hungrig och den enda ställningen det var skönt att ligga i var den klassiska fosterställningen.

Så idag måndag så höll skallebanken i sig när klockan ringde och jag kände mig allmänt ur form så jag stannade kvar i sängen idag, mest pga orolig pojkvän som nästan tvingade mig ner i sängen igen och som flertalet gånger under gårdagens svidande frågade om vi skulle ringa barnmorskan alternativt om jag ville åka in på sjukhuset.

Det kan ju helt enkelt bara vara så att min kropp slaviskt följer min engelska gravidapp som för V 20 säger såhär:

"Week 20!
Baby's Size:
Length: 7.2 inches (18.3 cm)
Weight: 10.5 ounces (298 g)

Synopsis: It’s time to begin head to toe measurement!

Baby's Development: Your baby is now stretching and kicking so measurements can be taken from head to toe rather than head to rump. He or she is getting heavier and longer every day! The digestive system is underway and gearing up with your baby regularly swallowing amniotic fluid and meconium forming in the intestines. Your uterus is continuing to accommodate the little being inside and the top is now at the approximate level of your belly button. Women can expect to gain about 1 pound per week from here to delivery.

How am I feeling?: Definitely larger and pregnant! If you are starting to experience heartburn, try to avoid foods that may trigger it. These include chocolate, citrus fruits and juices, tomatoes and tomato-based products, mustard, vinegar, mint products, and spicy, highly seasoned, fried, and fatty foods.

Suggestions: Continue wearing those comfy clothes and add blankets or pillows to your bed to help you sleep at night. Start looking into educational classes and schedules. Some classes such as childbirth education run for several weeks. Keep eating healthy and be sure to get enough iron in your diet to support the increasing blood supply and growing placenta."


Fan jag som älskar tomater och kryddstark mat....

Jag kanske ska tänka till två gånger innan tag reser efter V 26 ändå.

Läser i tidningen idag om ett australiensiskt par som var på semester i Canada när hon födde deras dotter i V 26. 14 veckor tidigt!
Reseförsäkringar täcker inte födsel och detta har kostat paret sammanlagt 1 miljon dollar för sjukvården de behövde under 90 dagar. Varje dag kostade dem ca 55 000 svenska kronor för att de kanadensiska läkarna skulle vårda för deras för tidigt födda dotter.

Om föräldrarna nu börjar betala av sjukhusräkningen, och de betalar en nätt summa av 2000 kr i månaden så kommer det ta dem 278 år att betala av det.

Någon som vill komma till mig istället? Känns som jag kommer billigare undan med att bjuda mina vänner på boende, mat och upplevelser här.

Helgerna har blivit rätt så lika sen jag blev på tjocken. Dvs fredagskvällar spenderas i soffan och så också lördagaskvällar tillsammans med en film och det helgsnacks jag för tillfället är sugen på.

Det är svårt att veta vad man annars kan göra liksom? Som o-gravid så kunde man ju hitta på det ena skojiga efter det andra men det var ju för att det involverade alkohol. Och de facto är: att gå ut vare sig det är på AW eller hemmafest eller nattklubb är så fantastiskt tråkigt som nykter så jag hellre håller mig i soffan.

Jo vi går ut och äter ibland, går på bio, shoppar men allt detta händer mer på dagtid så kvällarna är ändå vigda åt soffan. Det är lite för mycket vardagslunk över det hela och jag blir lite uttråkad. Det slutar nämligen också på samma sätt. Att både jag och J sover som två barn i soffan innan klockan slagit 23.00.

Något jag dock är väldigt stolt över honom för är att han också har slutat dricka nu när jag inte längre "får" det. Jag har sagt till honom att om det vore tvärtom hade jag aldrig slutat med det och att han får så gärna gå ut med kompisar eller dricka öl eller vin hemma om han vill. Men han vill inte. Säger att han inte tycker det är rättvist och att vi är två om det här. Så på så sätt bör jag vara glad att jag iallafall får somna i soffan tillsammans med honom på lördagskvällar och inte själv.

Drog era män ner på alkoholen under er grav?

Här är tre olika set som tilltalar oss i det kommande barnrummet. Jag gillar att möblerna kommer i samma stil och jag tror de är bra färger till mina turkosa väggar och svarta wallstickers.

Sen ska jag ha en skön fåtölj där inne också då jag antar att det kommer spenderas en del timmar där inne att försöka söva och mata bebis.

Idag har baby Bab verkligen rört om i grytan! Har känt rörelser hela eftermiddagen i soffan framför "Sagan om konungens återkomst" och 2 gånger ( i skrivande stund ) har det varit riktiga sparkar!

Men! Jag vet inte om jag tycker det är så mysigt som alla säger att det är. Rörelserna har väl varit helt ok, det känns mest som gaser i magen fast lite mer ihärdiga. Men sparkarna kom så oväntat och plötsligt att jag drog efter andan och utstötte ett litet läte när det hände. Och det var lite läskigt också. Det känns ju som något vill ta sig ut ur magen!

Det gör inte ont men det känns som om det ska göra det och det gör det hela lite läskigt också. Men jag är glad också, verkligen ett bevis på att baby Bab växer och frodas där inne! J låg med handen på magen jättelänge men kunde inte känna nått. Han får hålla ut nån vecka eller två till.

Nu ser jag inte vad jag skriver längre för tårarna. Slutet på Sagan om ringen får mig alltid att bli rörd...

Jaha här kommer den då. I sin fulla sanning och äkthet. Midjan, ryggen och ändalykten. Allt för the readers...

Varför ville vi ha den här bilden nu igen?

Man har nog gått upp i vikt då ens sambo vänligt uttrycker att mitt ansikte är fetare än normalt ( under tiden jag TRYCKER i mig fläsksvålar ) samt svarar inte alls när jag gör ett test och frågan lyder: "Du har behållit din skönhet från innan du blev gravid" eller "du ser inte lika bra ut nu som innan du blev gravid"

Men han känner inga sparkar heller, haha! In his face!

Tittade på dokumentärserien "one born every minute" igår. Det var två tjejer I fokus som kommit in för att föda.

Jag vet inte om det var bra eller dåligt att se en förlossning för första gången som gravid själv. Den ena tjejen fick helt slut på krafter och fick använda sugklocka. Den andra öppnades 7 cm på 1 timme ( tydligen är det fort och mycket ) och fick föda utan bedövning.

Men slutet var ju fint. Emotionella nyblivna skakande pappor och en liten blå skrikande bebis på bröstet. Och det verkade som på båda tjejerna att smärtan verkligen försvann så fort det var över.

Men nu ska man ju bara komma till den punkten att det är över också...

Den här magen vill endast och endast only ha sushi eller pork crunches. Det sistnämnda är alltså friterad fläsksvål. Jag har just tryckt två påsar och MÅSTE ha minst 5 till!

95 cm i midjan och myrorna hade sitt klassiska krig i magen i morse också!

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_194078113.jpg" class="image">

Idag damp det ner det som jag bävat för en del.
Sara och Jonatans bröllopsinbjudan....

Bävat sa du? Ja det stämmer, bävat för vilket datum de vackra tu bestämt sig för att ingå äktenskap eftersom chansen att jag och J kommer kunna komma är mindre än typ noll då jag ska föda barn den 7 aug. Detta kan ju både bli senare och tidigare.

MEN! Kommer baby Bab på beräknad dag, är frisk och hel och ren... Så är det 17 dagar till tårar i kyrkan och Google säger att "om det är absolut nödvändigt och barnet är friskt så är det ingen fara att flyga en vecka efter födsel"... Man bör dock vänta minst tills barnet är 4-6 veckor gammalt men detta par vill inte gifta sig i september utan i augusti och den här tjejen vill ta med sig sin man och gå på bröllop för en av hennes bästa vänner!

Man har ju hört talas om myror i brallan men idag, ganska precis klockan 15 så hade jag en hel myrstack i magen!

Jag är helt säker på att det inte var hungerkurr, gaser eller vibrationer i golvet. Det var baby Bab som sa hej! Och det var exakt så det kändes. Som en massa myror som kryllar överallt i en myrstack. Det var den första bilden som kom upp när jag kände det. Skit i fiskar och fjärilar. Myror is the shit!

Självklart sprang jag över till J för att berätta, och jo man blir lite till sig och exalterad så vad ska man göra om inte att gå runt till mina kollegor, blodiga, skitiga slaktare i full färd med att ta isär kor, och berätta att min bebis sparkade för första gången. Den bilden är något surrealistisk men de blev genuint glada och ville känna och skoja och gratulera. Jag antar att "normala" gravida delar detta steg med sin partner, familj och nära vänner. Men finns det bara grovjobbarmän så får man vara barnsligt förnöjd inför dom!

Mammas tips om att buffa på magen kanske hjälpte för det gjorde J i sängen igår kväll och baby Bab verkar nu ha vaknat till liv för oss icke-levande-i-mage-människor. Ingen är gladare än jag och J!

Frågestund har guld i mund! Jag är nyfiken på era erfarenheter kring detta!

Hur hälsosamt åt ni under grav?
Och om ni inte gjorde det, tyckte ni att det påverkade grav och senare bebis något?

Hur aktiv var den blivande pappan i grav? Tog ni det som det kom eller läste mannen högvis med böcker inom ämnet? Det sägs ju att när barnet föds, föds också en mamma och en pappa så man kanske inte behöver plugga in allt?

Jag var just en riktig gravidsatmara och skickade iväg J till Tesco för att inhandla mitt nya craving. Glass!!

I alla former! Strutar, pinnar, bägare, skopvis, mjukt, swiss. Ikväll blir det häägen daas istället för lasagnen som serverades till middag. Den var god i två tuggor.

Vecka 20

Halva graviditeten har gått. Man börjar få en mage som alla kan se och livmodern når ända upp till naveln.
Fostret väger nu ungefär 350 gram och är runt 24 centimeter långt. Det har fått ögonfransar och kanske lite hår på huvudet. Ögonlocken är färdiga. Fingrarnas naglar växer, men de täcker inte hela fingertoppen än. Svettkörtlarna blir färdiga nu, men fostret kommer inte att börja svettas förrän efter sin födsel.
Fostret har fått känsel, och kan reagera på smärta. Det kan göra avancerade rörelser som till exempel bakåtkullerbytta.

Applåder och hurrarop! Fyrverkerier och majbrasor! Lellelii har gått in i halvtid! 4,5 månader utan nikotin, alkohol, sena nätter och flottig söndagsmat. En klapp på axeln ska jag ha!

En sammanfattning av 20 veckor som gravid..

Blev påsatt 19 november - förmodligen ett tacksamhetsknull för att jag fick en IPhone 4S. ( vilket jag inte alls fick när jag tänker på det så här i efterhand. Jag betalade ju för den själv! )

Någon gång i slutet av november början på december hade jag stora funderingar över vad som var fel med min kissblåsa. Chansade på urinvägsinfektion men tyckte inte symptomen stämde, vem kissar ofta och mycket när man har urinvägsinfektion? 5 december var det mensdax, men jag var torr som en torkad ros där nere. 7 dec köpte jag ett gravtest lite på skoj, kissade på den berömda stickan och fick veta att baby Bab var 3 veckor gammal och livet mitt ställdes på högkant.

J var nere i köket när jag kom ner, stum som en katt med en dröjande kisslukt med mig. Sen visade jag upp stickan och grät i en timme. Ringde till Sara för att få tröst och råd och stöd.

3 dagar senare slutade jag helt att röka, samtidigt som det sjönk in vad som hade hänt. 3 veckor senare tror jag vi hade bestämt oss för att bli föräldrar.

Då började också graviditeten på riktigt kan man säga. De nästkommande 10 veckorna var mest en halvdålig mardröm. Blev illamående varje gång jag åkte bil eller buss, mådde illa på jobbet, tappade aptiten, vissa dagar åt jag inget alls, andra dagar åt jag två äpplen. Tappade orken, energin och humöret på grund av detta och jobbet var en ren plåga. På köpet fick jag den där påstådda urinvägsinfektionen plus en svampinfektion som fan kliades värre än vattkoppor!

Sen kom en brytningspunkt i och med att jag åkte hem till Sverige i v 14. Jag åt! Jag mådde inte lika illa och jag fick vila upp mig från jobb och fick mer energi. Tillbaka i England så höll det mesta av det där i sig även om aptiten sjönk lite igen. Vi gick på UL och fick se mästerverket och blev emotionella, vi köpte våra första kläder till den lille och vi pratade namn och inredning av bebisrum.

Men från v 18 och tills idag är allt på topp! Jag är hungrig hela tiden även om jag blir mätt av ingenting, jag har mer energi även fast jobbet är mer krävande nu då jag drabbas av lite ligamentvärk nu och då. Magen växer sakta men säkert och nu väntar jag på sparkar och har inte gått upp ett enda kilo sen UL för 5 veckor sedan.

Fyndade lite "att-växa-i" kläder på Primark denna soliga söndag! En topp, två par leggings; ett par svarta och ett par mönstrade samt en jeansskjorta från killavdelningen! Allt för under 300 kr.

Magen går under inga omständigheter att dra in längre så det kan bli fint med ett par snygga Converse eller Vans i vår!

Stämningen nere för köksbyggarna är så spänd att rör jag mig nu så exploderar hela huset tror jag.

Istället så gömmer jag mig lite fint i min nybäddade säng och läser den här. Det är en bok som inte behandlar barnet i sig utan fokuserar på dig och vad du och din kropp går igenom. Tar upp frågor som berör utseende, känslor, kärlek, hat osv.

Jag hoppas på att få lära mig något nytt och inspirerande och inte samma saker man redan "vet" och har läst om hundra gånger.

Jag och J har bestämt oss för att göra en privat 3D/4D scan av baby bab någon gång efter v 23. Det är då man ska kunna se bebis som allra tydligast.

Man bokar tid, och får i lugn och ro under ca 30 minuter se bebis i 3D och färg, se dess drag, rörelser och hjärtljud.

Beroende på vilket paket man väljer så ingår det olika saker. Vi siktar på 4D bonding scan. Där ingår det 5 svartvita och 5 färgbilder i 3D, ett gosedjur där bebis hjärtelag finns i ett litet chip som man kan lyssna på när man vill. Du får en dvd från besöket och du får om du vill veta könet ( det vill vi inte )

Jag vet inte om det finns tillgång till detta hemma men det känns som något vi vill göra med vårt första barn och som kan bli ett fint minne. En kvinna på jobbet berättade om att hon gjorde en 3D scan med ett av sina barn och hon sa att det var en urhäftig upplevelse!

Jag tycker det känns lite ibland som att graviditeten är en tävling. En tävling mellan alla som ska bli mammor år 2012 med deltävlingar för de olika årstiderna.

De som ska kläcka på våren tävlar mot varandra. Sommar mot varandra osv.

Vem hinner först? Vems blir sötast? Får "bäst" namn osv. Nu överdriver jag lite men ni förstår vart jag vill komma..

Just nu vet jag om 6 st i min närhet som ska föda inom en månads tidsram, alla dessa fina flickor bor i Östersund och känner förmodligen inte varandra allihopa. Och sen har vi mig.

Och jag känner en enorm lättnad faktiskt, att jag på ett sätt inte är gravid i Östersund. Jo jag önskar att jag fick dela den växande magen och alla tankar och känslor med mina vänner och familj på riktigt istället för bara på bloggen. Men å andra sidan, här borta kan jag i lugn och ro och utan stress utifrån bejaka min graviditet och trivas i den takt just min mage växer och hur lång tid det tar innan MIN bebis ger sig till känna osv. Jag vill inte bli en del av bakom-ryggen-snacket om vem som mår bäst, har minst ont där eller vem som köpt den dyraste vagnen. Här kan jag bara fokusera på mig själv, hur jag vill ha det och hur livet efter graviditeten kommer bli. Sen kan jag istället glädjas åt alla andra gravida flickor i min närhet precis som det borde vara, och är för mig som har lite distans.

Nu är det ju också så att min syster också ska ha bebis och idag på hennes UL så fick hon ett datum satt till den sista juli. 1 vecka tidigare än mig, men där är det en annan femma, där är racet igång! ;)

Håller ni inte med mig för fem öre? Kan ni helt ärligt säga att det inte finns någon press alls över att vara gravid samtidigt som en vän eller bekant är det? Och tiden efter när barnet skall i rasande takt utvecklas? Vem gör vad först osv...

Jag har ont i ligament och fogar och allt vad det heter så ikväll blir jag bortskämd med oljemassage, tända ljus och chill-out playlisten i sängen.

Jag tackar och tar tacksamt emot.

Bara ( haha ordvitsare där! ) maggen! V 19 ( 18+1 )

Omkrets 93 cm.
Vikt: glömt att köpa våg eller att väga mig på Tesco. Försöker igen till helgen.

Har bestämt mig för att inte köpa några nya kläder alls förrän det syns på riktigt liksom. Alltså lite mer på vårkanten då jag kan shoppa klänningar, jeansskjortor, luftiga toppar och leggings i alla möjliga mönster.

Men satan vad sugen jag blev på att shoppa loss på Topshop i söndags när jag upptäckte deras gravidavdelning! Inte massa tråkiga toppar som är vida nertill eller trötta klänningar med samma form och snitt. Nej här var det Topshops stil fast för kvinnor som väntar smått!

Det blev inget i söndags men jag återkommer till den avdelningen det vill jag lova! Istället fick jag en Divine trash kill-Tshirt i storlek XS som jag kan flasha kulan i av min J ( de där tuttarna har jag inte betalat för de kom gratis med baby Babs intrång )

Smygare från duschen....

Ja jag föll för "husmorstricket" och ska testa. Om inte annat så luktar jag ju gott nu. ( kostar inte dessa godsaker typ en tvåhunka hemma per styck? Eller är jag helt ute och slirar i rännstenen? Här kostade dom iallafall 75 spänn styck. )

Nedräkning till halvtid!

Vecka 19
Nu kan man känna livmodern under naveln och den är ungefär lika stor som huvudet på ett nyfött barn. De flesta känner att fostret rör sig vilket brukar kännas extra bra om man tidigare har haft svårt att tro att det verkligen finns ett barn där inne. Man mår ofta bättre och känner sig piggare eftersom graviditeten går in i ett lugnare skede.
Fostret är nu ungefär 22 centimeter långt, väger runt 280 gram och kan knäppa sina händer. Fosterfettet är tjockt och täcker hela fostret. Huden över hela kroppen har även fått små tunna hårstrån, som kommer falla av innan fostret är fullgånget. De har också till uppgift att skydda den känsliga huden.
I magsäcken och tarmarna börjar den vätska bildas som kommer att behövas för matsmältningen. Bakom anlagen för mjölktänderna finns nu även anlagen för de permanenta tänderna som barnet ska få senare i barndomen. Flickfostrets äggstockar har redan fått anlag till hennes framtida äggceller.

Drömde en ny bebis dröm inatt. Ingen läskig den här gången bara konstig.

Vi fick en dotter. Hon hette Linnea och såg precis ut som mig. Blåa ögon och kritvitt hår. Grejen var bara att hon växte och utvecklades mycket snabbare än vanliga barn. Så bara några timmar efter vi kommit hem från BB så var hon lika stor som en två-åring och pratade med mig och sa: Hej mamma.

Som taget ur twilight liksom. Allt var mycket märkligt och jag låg bara och väntade på ( i drömmen ) att något hemskt skulle hända men det var liksom allt.

Jag tror vi får ett hårigt barn... Jag menar med min håriga mage kan man inte vänta sig annat.

Jag var ju lite gravid-deppig för ett par dagar sen. Men det är konstigt hur ett sms kan göra att jag ändå ler genom allt som är skit för stunden och som värmer mitt hjärta.

Det är så uppskattat att få dessa söta sms ibland. Och jag älskar att min J tar sig tid ibland när vi är ifrån varandra att skicka dem. Det betyder mycket för mig.

Sitter och läser i boken jag fick av Tina medan männen skruvar kök på nedervåningen. Jag lär mig massor av nytt och får lite mer hum och perspektiv på hur jag själv vill ha det på min förlossning.

Samtidigt som jag läser och för varje dag som går så måste jag erkänna att mitt hjärta växer när jag tänker på den lille där inne. Det blir mer och mer verkligt för varje dag och jag längtar lite efter personen där inne som fortfarande har halva tiden kvar att växa och utvecklas på. Jag vill se den lilla som är en blandning av mig och J. Jag vill veta vad för slags personlighet den kommer att ha, hur rösten kommer låta och vem den kommer vara mest lik.

Jag känner när jag tänker på det, en slags kärlek jag inte känt förut. Den ligger liksom bakom hjärtat och hugger mig ibland och då svämmar allt möjligt över.

Jag undrar om det är därför jag ibland drabbas av en sån oro att något ska gå fel från och med nu. För jag vet inte hur jag skulle reagera.

Alla dessa känslor tar jag dock som något positivt. Som att min kropp och jag och mitt liv gör sig redo för vad som komma skall. Att vara beredd att ta hand om, sörja för, värma, mata och ösa kärlek över för resten av dess liv. Och jag tror att jag sakta men säkert börjar komma dit.

Gjorde ett test för skojs skull på nätet där man fick svara på frågor som var vetenskapligt testade ang hur stor chansen var att man ska få en kille eller tjej. Mina svar vägde över till att det blir en liten grabb, fast bara med en ynka fråga....

Ja jag SKA raka nig under armarna i morgon och ja man glor ju på sig själv i spegeln när man borstar tänderna ändå så...

Le kagg, V 18 ( 17+3 )
Köpte ett måttband här om dagen också för att mäta om jag växer nått. Kvällens omkrets runt jordgloben var 92 cm. ( har ingen aning om hur det stod till före den 19 november tyvärr. )

Magen ser ni igen om en vecka. Samma tid, samma kanal!

Vi har smått börjat gå in i den djungel som heter barnvagnar... Alltså tittat lite på internet och läst recensioner. Det jag har "lärt" mig från Sverige är att du kan inte köpa en barnvagn i butik utan måste beställa. Och det tar också i regeln ett par månader typ innan den kommer så det gäller att vara ute i god tid. Och till råga på allt så kostar de en mindre förmögenhet.

Nu över till britterna...
Här kan du köpa barnvagn i butik och ta med den hem samma dag, beställer du på internet så levereras den inom 2-5 arbetsdagar. Och en "bra" vagn med "känt" märke kostar ca 3-4000. Och då får du ofta med bilbarnstolen.

Nu kan det säkert vara helt tvärtom i Sverige men jag har aldrig hört talas om det utan utgår bara från det jag sett och hört och läst.

Iallafall så måste vi som i allt annat kompromissa och J vill gärna ha en med tre hjul. Jag var skeptisk till en början men tänkte sedan att det är helt andra förutsättningar för en barnvagn här än vad det är i Sverige. Här ska en barnvagn vara lätt, smidig och med bra servo så att säga, då det är mycket folk i rörelse hela tiden överallt. På kollektivtrafiken, på gator, i butiker osv. Sen är kylan inte ett problem som folk har som första argument när de handlar barnvagn heller, där däcken har stor betydelse. Och i Sverige och speciellt där jag kommer ifrån så är bra däck något viktigt då man vill kunna ta sig fram på snöigt underlag och där kylan breder ut sig över lång period.

Så en threewheeler kanske passar bra för oss och då har vi spanat in den här rackaren: Zoom 3 in 1.

Den kommer med tre olika lifter, så barnet kan växa i den och sen kan man köpa till bilbarnstolen som man kan knäppa fast på vagnen och ha som lift också. Den har fått bra recensioner och paketpriset med bilbarnstolen är ca 4500 kr.

Vi skriver upp den i intresseblocket och letar oss djupare in i djungeln....

När min vän Anna drog till Filippinerna i tre veckor lade jag in en beställning. Jag ville att när hon var på Boracay kunde be smyckestillverkarna där att göra ett armband till baby Bab som såg precis ut som de armband jag och J gjorde till oss när vi var där.

På mitt står det Bab 1, på Jays står det Bab 2 och så ville vi ha ett mini armband med Bab 3.

Och idag kom det ett paket på posten med TVÅ armband i plus en massa godsaker. Allt från min fina Anna! Jag är överlycklig och så otroligt tacksam över fina vilka fina vänner jag har!

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3164549/images/2012/pic_191889886.jpg" class="image">

Det tar ca 5 minuter att gå sträckan mellan mitt hus och doktorsmottagningen här i South Wigston och på vägen dit igår mötte jag 3 mammor med barnvagn. Inget konstigt med det.

Men nu bar jag på min stora gravid-folder i armen som alla mum-to-be's får i det här landet och som syns ganska väl och som man tar med sig vid varje besök.

Bara för att den där plastmappen existerade så blev jag helt plötsligt någon i dessa mammors ögon. Som att den accessoaren gjorde mig till en bra person. Varje vagn jag mötte och passerade så fick jag ett snällt och uppmuntrande leende och en blick som sa: Det där har jag också gått igenom, jag vet hur du känner dig.

Och vad gör jag mitt nöt? Jo jag liksom faller in i mallen och ler tillbaka. "ja titta på mig, jag går här och är gravid ja precis som ni varit, visst är ni stolta över mig?"

Men jag vet liksom inte vad annars jag ska göra? Finns ju ingen anledning att snäsa av liksom. Men är det så här det börjar då? Hur man liksom sakta men säkert på stadig hand dras in den hemliga mamma-cirkeln likt ett skepp dras in till hamn? Den hemliga mamma-pakten som har som regel nummer 1 att säga till folk som inte har tillträde till gruppen att: "det där kan du inte förstå dig på förrän du får barn själv".

För det var så det kändes när de där unga mammorna tittade på mig. Du är en av oss nu. Det är bara vi som förstår dig. Det är kul att prata olikheter på bajs....

Nä jag vill inte bli medlem i någon sekt! Men då får jag fan sluta le åt folk också!