Jag är inte den som är den inte! Jag må ha sett ut som en korsning mellan en strandad val och svettig säl när jag kravlade nere vid golvet på affären för att få tag på den där sista litern mjölk som stod längst ner, längst in i mjölkvagnen.

Men ber en äldre dam om hjälp, då hjälper man. Hur gravid man än är.

Det var dagens goda gärning det!

Jag har vaknat i min egen säng! Med ett öppet fönster för det är så varmt och fågelkvitter och .. Bebissparkar.
Det här måste ju vara en engelsk-unge. Har varit vaken konstant sen vi landade på UK grounds. Och så fort jag kom hem och pappa J lade handen på magen och sa hej och pussade lite på den så svarade den tillbaka direkt. Med tydliga, hårda sparkar som även syntes utanpå magen.

Är det tonläget vi har när vi pratar engelska kanske? Den känner ju igen våra röster. Men min röst är inte alls lika på svenska som på engelska så tonen gör nog mycket.

Nu börjar min ledighet på riktigt kan man säga. Vad ska jag hitta på för att fördriva tiden! Jag har ju ändrat mitt sovmönster lite sen Sverige. När J åkte på jobbet 05.10 i morse (!!!! ) så somnade jag så gott om och vaknade klockan 9 istället.

7 dar till koll hos BM, men det är röda dagar här i England måndag och tisdag för den gamla kärringen på tronen firar 60-års jubileum som härskare så jag får ha J i 4 dagars-helg!

Nä jag börjar nog den här dagen med att se om kylskåpet ekar så jag måste gå på affären. Plus att man måste ju börja laga middag själv igen också. Gud så tråkigt...

( bild från när vi inte vann en penny på bilbingon i måndags )

Jaha självklart! Nu har jag lämnat Östersund och snart Sverige bakom mig och då tycket tydligen baby Bab att det är dags att vakna upp ur sin en veckas dvala som h*n har haft.

Det rörde sig hej vilt på flyget till Arlanda och nu i stolen vid gaten till London så tror jag att jag håller på att sparkas ur stolen!

På flyget ner fick jag plötsligt en huggande väldigt obehaglig smärta alldeles ovanför ögonbrynet när vi skulle gå ner för landning och under en kort stund blev jag lite rädd. Hoppas hoppas hoppas inte den där öronsmärtan kommer tillbaka nu vid nästa landning! Jag har ju självklart blivit lite snorig under Sverige vistelsen som alltid.

Så vi säger hej då nu jag och den mystiska lilla varelsen i magen. Nästa gång vi ses så vet vi alla hur h*n ser ut för då är bebis ute!

Det blev liiite mer bebis shopping innan jag lämnar Sverige igen. Köpte två bibs, ett litet set med flaskor och haklapp och två urklassiska filmer.

Jag minns själv hur jag älskade "Mannen som inte ville va stor" och "Landet för längesedan". Den sista filmen har dessutom både svenskt och engelskt tal vilket är perfekt!

Den blå färgen på flaskorna är inte för att jag tror att det är en pojke utan för bilden. Jag och J hatar nämligen Hello Kitty och det här var ju lite av en "killer" till det.

Nu ska jag bara packa ner min mat, mina dipper och min svenska fasad flagga som jag köpt, äta potatisbullar och sova. Sen flyger jag hem till England igen.

Nästa gång ni ser mig i Ösd är jag mamma och har en unge på armen!

Tina var ut och vallade mig i söndags kväll eftersom det är skönare för mitt bäcken om jag rör på mig. Då gick vi förbi Hamngatan 12 och i fönstret hängde ursöta, coola bebiskläder som hade en aningens retrokänsla över sig.

Igår gick vi dit igen när det var öppet och jag var tvungen att handla lite. Vi har ju faktiskt inte handlat så mycket själva till vår bebis. Alla plagg är organiska och förhoppningsvis klias dom inte då heller som andra plagg kan göra mot känslig hud. Jo priset eventuellt lite i överkant men min baby Bab måste ju få lite svensktillverkade bra kvalitetskläder också! För kvalitet var det verkligen, det kände man på tyget.

Jag tror att det blir äppel-bodyn som får följa med i sjukhusväskan faktiskt och som får bli första plagget med några gosiga byxor och Lill-mössan som J köpte. Jag kan dock inte förstå hur otroligt små dom är! Storlek 56 liksom! Men å andra sidan, jag vill inte klämma ur mig något större heller!

Oj slutspurten är här! Mindre än 10 veckor kvar tills BF! Det låter så himla lite och jag har då rakt inte förberett mig det minsta!

Däremot känns det som min kropp har förändrats den här veckan då jag varit hemma eller så är det för att jag suttit ner mer och kroppen inte är van det. Men jag känner mig tyngre, otympligare, tröttare och får ont i rygg och framförallt i bäckenet om jag sitter still för länge. Det blir dagliga promenader för att underhålla kroppen när jag är tillbaka i England i morgon det är ett som är klart.


V 31

Bebisen

Bebisen är nu omkring hela 42 cm från huvud till tå och väger omkring 1.6 kg. Den här veckan är en milstolpe i bebisens utveckling då lungorna får förmågan att fungera på egen hand tack vare bildandet av en "surfaktant" som hindrar att lungblåsorna faller ihop om bebisen av någon anledning skulle förlösas och bli tvungen att andas utanför livmodern.

Öronen är nästan helt färdigutvecklade, både de yttre och inre delarna, och bebisen kan höra din röst som den också kan känna igen efter förlossningen, tillsammans med andra vanliga ljud.

Bebisen bildar också underhudsfett och hudfärgen är mer rosa än röd vid det här laget (för "vita" bebisar). Naglarna är så långa att bebisen kan råka riva sig med dem innuti livmodern.

Du

Den övre delen av din livmoder är nu ungefär 11 cm ovanför navlen och din vikt har sannolikt ökat med mellan 9 och 12 kg. Viktökningen utgörs främst av moderkakan, blodvolym, livmoder, bröst, underhudsfett, vatten och fostervatten, förutom själva bebisen förstås.

Då ligament och muskler i korsryggen börjar mjukna och slappna av inför förlossningen så kan det hända att du börjar få ryggvärk. Det finns inte mycket man kan göra för att förhindra detta förutom att försöka göra det så bekvämt som möjligt för sig.

Det är också vanligt att få halsbränna under de sista veckorna eftersom livmodern inte lämnar mycket plats kvar för magen och dess innehåll som då kan pressas upp i matstrupen. Det kan hjälpa att äta mindre måltider fast oftare.

10 tecken på att du är gravid. By me.

1. Du får sjukligt snygga bröst. Och det tycker alla andra också.

2. Du tycker det är helt normalt att kissa mellan 1-49,5 gånger per dag.

3. Du har likt Dolly glömt bort hur det känns att sova på mage.

4. Ena dagen känner du att en förlossning inte är någon match för dig, superwoman som du är...

5... Nästa så våldstittar du på svåra förlossningsfilmer på youtube och funderar på hur du ska lura doktorn att du bara är i v 12 och vill göra abort.

6. Boa är inte längre namnet på en orm utan något som når extrema höjder vissa dagar när du går igenom varje plagg i garderoben och plockar bort hår från dem med en pincett.

7. Grät du till Armageddon och Titanic förut? Då gråter du av tanken på Armageddon och Titanic nu.

8. Mat? For me? Man tackar! Kan du återkomma med nya fulllastade tallrikar om ca 45 min igen. Jag behöver det. Jag äter gärna bordsgrannens rester också. Om jag inte blir mätt först. Då äter jag det om 5 minuter igen.

9. Din Googlehistorik innehåller bara meningar som innehåller orden miss, blod, död, udda livsfarliga symptom som ingen annan någonsin har haft förutom jag, samt 250 olika sätt att skriva förlossning i en så negativ klang som möjligt.

10. Du förstår kristallklart varför pingviner går som dom gör. Det är ju skönt!

På After worken i fredags så drack jag en starköl till maten. En Eriksberg, 0,5 L. Och jag hymlade inte om det heller utan beställde den högt och tydligt av min vän och bartender Martin.

Jag drack den tillsammans med brunis klassiska oxfilétoast och den var himlans god i kvällssolen. Funderade ett tag på om jag skulle känna av något, då jag endast druckit ett glas rött på nyårsafton men utöver det ingen alkohol sen den 7 dec. Men det var som att dricka en lättöl.

På natten sen drömde jag mardrömmar om att baby Bab fick hjärnskador pga av alkoholen i den där endaste ölen som jag druckit och jag fick sjukaste ångesten. Vaknade vid sjusnåret och googlade sönder internet efter trådar om alkohol under graviditet.

Åsikterna på forumet haglade. Det var bitska arga kommentarer om noll tolerans och hur hemsk man var som människa om man sjönk så lågt att unna sig själv något som man gillar när det uppenbarligen skadar barnet.

Andra tryckte på att i andra delar av europa är direktiven annorlunda. Att i Frankrike uppmanas gravida att dricka ett glas vin till maten.

Jag personligen tror inte det skadar att dricka 1 öl på 9 månader. Speciellt inte i sista trimestern när det mesta är utvecklat och mest bara ska bli större och tjockare.

Men mitt dåliga samvete kom över mig ändå på grund utav alla skräckhistorier man hört och läst och om hur dålig blivande mamma man är och hur oansvarig man är osv osv i all oändlighet.

Så ja jag vet inte jag då. Jag passar tydligen inte in i den allmänna mamma-mallen. Gud hjälpe mitt barn som kommer få mig som mor.

Ännu en dag närmare återresa till England. Det går för fort! Jag gör ju massor men hinner ingenting!

Har en plan för de sista 4 dagarna nu och vill ni se mig och kulan så boka in mig mitt i allt! Det går!

Idag söndag: Fira mors dag med familjen på landet och se Elitloppet. Åker in till stan igen på kvällen och hänger med Tina då det varit alldeles för lite av den varan!

Måndag: ledig och tillgänglig på dagen. Fika med Sara och Mikaela, färga bryn hos Cicci och spela bilbingo!

Tisdag: Tillgänglig under dagen, äta lunch med mamma på travet, åka hem till mamma och packa väskan

Onsdag: Flyger hem..

Hur var gårdagen då? Fantastisk! Promenad i solen, hälsade på Ann-Marie, lekte med Sally som kom och jag målade hennes naglar till hennes föräldrars stora förtret ;)
Sen ut till Sara på Frösön i solen och åt tre-rätters med tjejerna innan melodifestivalfinal med tillhörande intern poängtävling där vi alla patriotiskt såklart satte Loreen först och blev töntigt engagerade och väldigt glada när hon vann!

Bilderna är: Jag och Sally målar naglarna, Sally känner på baby Bab i magen, skadeglädjen över att se Sverige i topp och England i botten i Eurovision... Och egengjorda poängpapper by Sascha!

Min vän Carinas mamma är en riktig hejare på att sy och hon syr en massa barnkläder och säljer.

Idag var vi uppe där och hälsade på lite och då fick jag välja ett plagg till baby Bab av allt hon sytt!

Fanns massa fina saker att välja mellan men det blev en liten fleece jacka med smilegubbar på och en liten bib med nyckelpigor på.

Tack för de fina hemmagjorda presenterna Ann-Marie!

Äntligen kom dagen, kvällen jag längtat efter sen flygbiljetter bokades! Att få gå med mina vänner på en riktig After Work!

Solen kom till oss lagom till vi satte oss på Brunkullans uteservering och trots att det var lite kalla vindar så njöt jag å de grövsta. Bara att få sitta ute, äta gott och umgås och tjattra med fina vänner!

6 timmar senare var denna tjockis så stel och hade ont i bäckenet efter allt stillasittande på trästolar utan dynor så då fick kvällen vara till ända.

Idag fortsätter mitt vänner maraton med bakning, laga middag tillsammans och kolla melodifestivalen.

V 30
2/3 gjorda
10 veckor kvar
2,5 månader
74 dagar
And so on. Ni fattar.

Oj.
Vad hände?

Sammanfattning V 20-30

Jag kan med lätthet dela upp dessa tio veckor i en bra halva och en dålig. V 20-25 är en dålig och 25-30 en bra. Trots att det var under den första halvan som jag för första gången kände sparkar, gick på detaljerat ultraljud och inte alls var så stor så var denna period fylld med mer ångest och krämpor än den senare. Jag var tröttare, mer sliten, mådde psykiskt dåligt och kände mig inte speciellt vacker.

Den andra halvan har varit helt tvärtom. Kroppen har växt men varit till mycket större belåtenhet. Jag trivs med den trots flåsande i trappor ibland, vissa svårigheter att resa sig från halvliggande och halsbränna. Jag har inte längre krämpor i benen eller ryggen och ischias- anfallen inträffar mer sällan. Jag har stor aptit men ligger stadigt kvar på min normala vikt ( -2kg ) Jag känner mig lugnare nu när barnvagnen är i hamn och barnrummet målat.

Typiska förändringar då över 10 veckor?

# större mage ( no shit?! ) som även blivit mer rund än spetsig som tidigare
#Halsbränna
#Större aptit, hungrig snabbt efter avslutad måltid. Mätt fort.
#Sparkar från bebis som för varje vecka ökar i intensitet och regelbundenhet
#Ännu större bröst som dessutom läcker nu och då.
#Sammandragningar.. Så det är så de känns.. För tillfället. Hrmph.

Over all ganska behagliga saker ändå så jag ska inte klaga!

Nä jag har inte dreglat. Det är vattenmelonerna som läckt inatt och det har torkat in på min arm och på lakanet.

Sexigt.

Bildregn med mig och syster. Gravida i V 30 och 31.

Det är torsdag och dags för veckans gravid-bild!

Mamma har fotat mig och gravida lillasyster hela dan i den härliga värmen så det blir en bild från dagen!

Massor av dagens bilder kan ni se på facebook om ni är min vän där. Annars tänkte jag ändå lägga upp några här på bloggen också som jag gillar mycket.

V 30 ( 29+2)

Han känner inte igen moster eftersom jag bor i England, men så länge inte mamma mu inte är med så går det bra att mysa i mosters famn på affären ändå! En puss utanför bild fick jag också! Och vad gör man som moster då! Jo köper både dricka och glass, det är ju sommar!

Att flyga och vara 30 veckor gravid gick jättebra.

Det var ingen skillnad alls från att flyga som icke-gravid mer än att eftersom man måste sitta i princip samma ställning så får jag lite ont i ryggen. Speciellt om baby Bab väljer att kura ihop sig alldeles under revbenen på höger sida. Då får jag liksom trycka ner honom/henne igen.

Det coolaste var dock hur det måste var som att bebis märkte att det var nått på gång under start och landning för på båda flygningarna så rörde sig bebis jättemycket under start och landning och sov mest under själva flygtiden.

Jag undrar varför? Är det trycket tror ni som även känns i magen?

Vad står på tapeten denna första dag i Sverige då? Jo träffa syster och systerson, spana in hennes mage och vara ute i solen hos mamma på landet. Jo! Äta potatisbullar med bacon, keso och lingonsylt också!

Bild från Heathrow när jag satt och vilade lite i ett fönster i soluppgången innan securitycheck...

Jag har varit vaken sen 02.20 i natt och sovit ca 2 timmar under resans gång från Leicester hem till Sverige där jag är nu!

Men dagens stora överraskning och som slutade med tårar från båda flickor kom när jag efter att Sandra både stått med skylt och visslat åt mig, tittade upp från mobilen och såg att hon stod där för att överraska mig på Arlanda!

Jag blev så himla glad och rörd och det var 3 underbara timmar som vi pratade bort över en räkmacka och en laxpudding på Sky City. Tyvärr ville inte baby Bab vara vaken. H*n tyckte det var mer spännande att vara vaken under start och landning istället.

Nu väntar en vecka med familj och vänner och jag ska prova att blogga varje dag trots att jag ska njuta så mkt som möjligt i solen och av alla nära.

Jo! Det är kul med kommentarer... *host host*

Var inne i stan kl 10 jag. Jag och alla pensionärer. Gick till Regis och hoppades att det skulle finnas en drop-in tid, och yes det fanns det!

3 timmar senare kom jag ut i hettan igen ( 31 grader och sol om jag får be! ) med hela huvudet fullt av slingor och något kortare hår då frissan sa att vi måste klippa, vare sig du vill eller inte. Haha!

En riktig go frissa som varit i Göteborg en gång och var så snäll och gav med stoppade handdukar att ha bakom ryggen för den började värka lite av allt sittande. Jag fick hennes kort och hon ville att jag skulle komma in när baby Bab var född. ( precis som banktjejen minns ni! )

Resten av dagen har jag njutit av värmen och om jag inte varit så fet och långsam hade jag gått hem från stan.

Min dag i bilder! ( spegelbilderna är efter klippningen )

Jag tror vi firar in att det är 10 veckor kvar till BF med att gå till frissan ( om det finns någon ledig ) samt strosa längs vackra New Walk i det 24+ solvädret som det ska bli idag! Den här ungen behöver lite sol!
( btw det är alltid lite trixigt att gå till frisören på engelska då det kommer till vad man vill göra och hur det ska se ut, men jag mästrar det nu liksom snicksnacket där emellan. Det är highlights hit och damage hair och split ends dit och vad jobbar du med och åh är du swede just like our vegetable..haha... Mmm exakt, det är jag. En grönsak. )

Gravid vecka 30

Bebisen

Nu kanske det börjar kännas som att du varit gravid i en evighet och det kan vara svårt att tänka sig att du ska vara gravid i ytterligare 10 veckor. Men din bebis måste fortfarande växa till sig en hel del innan han eller hon är redo att komma till världen. Bebisen är nu 41 cm från topp till tå och väger omkring 1,4 kg.

Även om din bebis ligger skyddad av fostervattnet och livmodern kan den känna och reagera på smärta. Man kan se med ultraljud hur bebisen övar på att andas för att göra sig redo för världen utanför. Om den sväljer fostervatten i fel struprör kan du känna hur den får hicka

Om din bebis föddes nu skulle den kunna hålla sig varm utan kuvös. Huden börjar bli mjuk och len allteftersom underhudsfettet utvecklas. Fettet isolerar mot kyla och fungerar som en energireserv.

Du

Din livmoders översta del kan du nu känna c:a 10 cm ovanför navlen. Livmodern, moderkakan och vätskemängden kommer att öka stadigt under de kommande 10 veckorna och du kommer förmodligen att gå upp ungefär ett halv kilo per vecka.

Eftersom du blir större blir det allt svårare att röra sig snabbt. Du är inte längre så smidig och du bör vara försiktig för att undvika att trilla och skada dig eller bebisen. Tänk på att bibehålla en god hållning när du sitter och står; det kommer att underlätta för dig och minska risken för smärtor i ryggen. Du bör rulla över på sidan innan du stiger upp efter liggande position för att undvika att belasta magmusklerna som är uttänjda och svagare än normalt.

Jag läser mycket om att jag nu när tredje och sista trimestern är här måste vila mycket och typ sova lite under dagen eller efter middagen.

Jag vet inte men det låter lite tramsigt i mina öron. Om jag inte är trött? Då behöver jag ju heller inte vila? Det spelar ingen roll att jag slutat jobba nu. Jays alarm funkar inte på mobilen så vi använder mitt, vilket betyder att jag vaknar varje morgon kl 05 ändå och i 90% av fallen kan jag inte somna om. Och det för att jag fått den sömn jag behöver. Annars hade jag ju sovit mer!

Overall tycker jag att det är för mycket fjask och daltande med graviditeten. Vad man får och inte får göra. Vad man ska äta, hur man ska sova, vad man ska dricka osv.

Jag hoppas inte det är samma fjanteri på förlossningen. Där vill jag ha en erfaren barnmorska som är bestämd och rak och som säger åt mig vad jag ska göra och hur jag ska göra för att det ska bli lättare. Inget daltande! En förstående, lättsam, rolig och uppmuntrande barnmorska. Ingen dör av lite humor och jävlar anamma i en och samma kaka liksom.

Gud vad jag ska reta upp mig hela tiden. Nu blev jag lite irriterad över det här och hur vissa gravida beter sig. Sånna gravida tål jag bara inte.

Jag läste på mig lite om varför baby Bab bara ligger på höger sida av magen. Och det är för det första det mest vanliga stället bland bebisar att ligga. Men det är också för att livmodern lutar lite extra åt ett håll eller är tex hjärtformad så den ena sidan av magen ger barnet mindre utrymme än den andra.

Min livmoder måste definitivt luta för min bebis ligger aldrig någonsin på vänster sida och h*n "säger ifrån" om jag försöker mig på att ligga på höger sida på natten.

Man lär sig något nytt varje dag!

Men nu tror jag väl!
Det är som helvetet har brutit lös i magen idag! Det är sammandragningar blandat med baby Bab som rör sig mest hela tiden. Ena minuten på höger sida, nästa uppe under revbenen och sen som en banan över hela magen!

Man kan helt klart se när magen skiftar form och liksom böljar fram när bebis rör sig där inne. Det känns som det inte är tillräckligt med plats, att magen är för liten för den! Den måste tamejtusan do so serious expanding, och det är nu!

Jag känner mig som jag ska explodera!

Jaha slashas-i-soffa-lördag verkar ha övergått till en sammandragningarnas-söndagsmorgon.

De senaste två timmarna har nämligen bestått av återkommande sammandragningar. Det gör inte alls ont men det är obehagligt! Samma obehagskänsla man får när man får kramp i typ vaden när man sträcker sig på morgonen. Man vet inte om man ska skratta eller gråta liksom. Så det blir lite av båda. Helt sjukt hur magen kan växla från att vara stenhård till relativt mjuk igen på bara nån minut sådär.

Men jag ska aktivera mig med negerbollsbakning, tvätta kläder samt städa sovrum och laga fläskkotletter med kok-peran och sås till middag och hoppas på att det går över.

Såhär ser jag ut idag. För gravid för att ens orka ha på mig byxorna riktigt. Som en riktig jävla slashas en lördagseftermiddag i soffan. Ikväll dricker jag en alkoholfri öl och ser Champions league finalen. För att sy ihop slashas-säcken liksom.

( japp jag snodde min egen text rakt av från min andra blogg, så lat är jag idag och så tråkig lördag har det varit )

De små pyjamaserna från Jackie..

Min sista arbetsdag var jobbig på flera sätt. Den började dock bra utan krämpor eller annat och mina inspektörer älskade muffinsarna jag tagit med mig till dom som lite hej-då fika. Sen innan lunch vände allt och jag blev pissförbannad. Ägaren bestämde, det giriga kukhuvudet att han ville ha 380 djur döda. Vilket betyder att vi inte fick sluta 16.15 som är vår tid på fredagar. Utöver det fick vi heller ingen rast på eftermiddagen så vi kunde göra så många som möjligt istället.

Det är inte superbra för min gravida kropp att stå upp konstant i tunga arbetsstövlar och jobba i 5 timmar i sträck utan att dricka eller sitta ner. Det kändes också efter ca 3,5h när jag började få en obehaglig känsla i bäckenet tillsammans med sammandragningar lite nu och då. Dem där onda känslan i bäckenet har jag inte stött på förut och den gjorde att jag inte kunde ta tex stora steg när jag gick för då strålade det ut i bäckenet och ner mot underlivet. Det och tröttheten och sedan vetskapen om att det är sista dagen och jag kommer troligen aldrig se de flesta av personerna här igen ( jag vill inte tillbaka ) så blev jag lite känslosam.

När dagen var slut kom inspektörerna fram och kramades och önskade lycka till och sa att jag är en av de bästa trimmarna de haft. Mina slaktkarlar gjorde detsamma och alla önskade mig lycka till och ville vara underrättade när baby Bab är här. Jag gav mitt telefonnummer till höger och vänster och Danny blev uppriktigt ledsen...
Min chef önskade mig lycka till och undrade skämtsamt när jag kommer tillbaka, och undrar om jag har några andra svenskar som vill jobba för vi var så pålitliga och duktiga. Av Jackie, kvinnan som städar våra omklädningsrum fick jag en present i form av två söta vita pyjamaser till baby Bab och även hon uttryckte att det kommer bli tomt utan mig.

Sen städade jag ur mitt skåp och ställde undan mina stövlar för sista gången och gick ut från Mr Pickstocks ägor. Lite halvt haltande.

Så den här svenskan har kanske lämnat ett avtryck hos folk trots allt. Å andra sidan så kan det inte ha hänt speciellt många gånger att en blond svenska börjar jobba på ett slakteri i Ashby som sedan blir gravid och ändå fortsätter jobba.

Så jag är ju bara som jag är. Och trots att jag hatar det där stället och har gråtit över det och svurit över det och det har plågat mig både fysiskt och psykiskt så kommer en del av mig att sakna det om en eller två veckor. Det vet jag. För mina arbetskollegor har alla ett hjärta av guld trots att det och dom är täckta av skit och blod hela dagarna.

Jag brukar ju lägga upp veckans magbild på torsdagar, dock tyckte jag att jag var så ful naken idag så det blir mystiskt sudd-bild istället.

Dessutom har jag bestämt att bebis har sparkat tillräckligt för idag så nu sover vi. Grett va!?

V 29 ( 28+2 )

Men asså, nu är det så att min bebis inte sparkar 10 gånger per dag! Vad är det för mätsticka att gå efter egentligen? Alla är väl olika?

Min unge är en ganska trött en tror jag. Har ju inget att jämföra med men det är ganska lugnt inne i min mage. Betyder det att det är nått fel på min bebis då? Måste jag ringa sjukhuset och komma in för koll? För det var så barnmorskan sa. "om inte bebis rör sig vid minst 10 olika tillfällen per dag så ska du ringa sjukhuset och komma in på koll" )

Det här gör mig mer irriterad än orolig. Och vem fan håller räkningen under en hel dag? Det finns faktiskt andra saker som upptar mina tankar dagligen också.

Men idag har jag dock provat hålla räkningen för att se och nu när klockan är snart 18 så har jag känt av baby Bab typ 5-6 gånger. Jaha om inte det blir 4-5 gånger till då? Är det akut och kris och ond bråd död då eller?

Jay som blivande pappa...

Ja jag är glad att han är hundra gånger mer exalterad än vad jag är. Han kör runt med vagnen i vardagsrummet varje dag. Han fäller ihop den, fäller upp den, justerar det ena med det tredje, tar upp bilbarnstolen och tittar på den och förundras över hur liten den är.

Han kan säga helt spontana saker som: "det är helt otroligt att jag ska bli pappa", "Gud vad jag längtar till jag ska få köpa sånna där leksaker som man hänger upp i vagnen som den lilla kan ligga och kika på och leka med" eller "jag börjar nästan grina när jag ser bebiskläder för de är så små och söta"

Och jag älskar honom för det! Eftersom jag inte är så för fem öre. Jag är mest rädd för vagnen och leksaker hatar jag ju. Jag tror någonstans att det inte är på riktigt. Jo jag växer ju och känner hur baby Bab sparkar men ändå. Det är liksom bara på låtsas...

Jay kommer -och det finns inga som helst oklarheter där- att bli en underbar pappa. En mycket försiktig sådan som kommer iaktta och lära under tystnad. Det enda som oroar mig lite är hans tålamod. Det är nämligen icke-existerande. Han blir superstressad över minsta lilla som inte går smooth eller som han vill på en gång. ( det är därför jag är den som skruvar ihop möbler i huset tex )

Men jag antar att det är sådant man lär sig med föräldraskapet. Man har liksom inget val. En salig mix av kärlek, tålamod och oro.

10 veckor and counting tills vi får veta...

Då har jag träffat ännu en ny barnmorska. Den här gången var det Lucy- hon jag blev tilldelad vid inskrivning men som olyckligtvis har varit borta just de dagar jag haft tid.

Vi lyssnade på hjärtat. Fortfarande en väldigt glad bebis ( hur vet dom det? Är det hur hjärtat slår eller vadå? )

Lämnade blod för koll om ev järnbrist och den här gången forsade blodet ur mig. Vore väl konstigt annars eftersom jag har mer blod i mig nu. Hon var duktig på att sticka också så det gjorde inte alls ont.

Jag fick en broschyr om föräldragrupper här i South Wigston som jag ska skriva in mig på och en påminnelse om att jag bör hålla lite koll på baby babs sparkar från och med nu. Minst 10 tillfällen om dan ska bebis ge sig tillkänna.

Magen har växt 1 cm sen sist i V 26 och är nu 28cm.

Och till slut det bästa!
Jag har ännu inga bristningar och jag har gått ner 2 kilo sen inskrivning i V 10.

Nuvarande vikt i V 29 är: 66 kg

Nästa koll är den 6 juni, på systers födelsedag!

Sitter och väntar hos doktorn. 15 min delay in till barnmorskan..

Hon i randigt är också gravid såg jag och ska förmodligen in före mig.

Ja så här ser min lokala doktorsmottagning ut. Som vilken annan som helst helt enkelt. Tråkig och oinbjudande som fan.

NU fick randtjejen komma in! Next up: little miss me!

Jag och skrotungen rockar till oss ( i min sambos ära ) och drar till barnmorskan och lämnar lite kiss och lite blod. Helt i sann rock n roll anda!

Hoppas det kommer blod ur mig idag bara.

Varför gör jag så här mot mig själv?! Varje gång jag är ledig och hemma själv så slår jag på Home and Health-channel och våldstittar på program om förlossningar. ( de är alltid på också av någon anledning )

Och varje gång så tycker jag det är vackert, gråter jag en smula och tycker det är skitläskigt och hemskt och att det ser ut att göra fördärvligt ont och allt alla blivande mammor ser så himla slitna, trötta och fula ut och det kommer ut ljud som man aldrig trodde kunde komma ut ur en människa..

Det är 23 timmars förlossningar, akuta kejsarsnitt, massvis med förlossningar utan bedövningar och gud vet vad..

Jag borde inte kolla på det här! Det gör mig rädd och mitt självförtroende som jag försöker bygga upp inför min förlossning går i botten igen och den där ångerkänslan kommer tillbaka. Vad är det jag har gett mig in på...

Nähä tillbaka till monstret som vrålar på teven då...



2 min senare: Bebis är ute, monstret är borta. Det är fint. Mamman är fin. Jag gråter.

Ledig idag för BM-check och sen är det bara 3 arbetsdagar kvar! Och nästa vecka kommer jag till Sverige!


V 29
Från denna graviditetsvecka erbjuder MVC ofta kontroller varannan vecka. Förmodligen känns det nu som om alla organ trängs undan av magen och barnet. När du börjar närma dig slutet av din graviditet känns benen ofta tunga och trötta. Räkna med att du behöver extra mycket vila. Trycket på venerna som leder blodet från benen tillbaka till hjärtat kan ibland bli för hårt, och det kan leda till åderbråck. Många kvinnor börjar nu fundera på den förestående förlossningen. Skriv gärna ned dina tankar om att vänta och föda barn. Det är ett bra sätt att bearbeta det du har framför dig.

Barnets vikt är ca 1,4 kg och längden runt 26 cm från huvud till stjärt. Det fortsätter att lägga på hullet, samtidigt som hjärnan och de inre organen växer till sig. Nu finns det inte plats för akrobatik konster i livmodern längre, men barnet kan fortfarande sträcka ut sig och sparka. Barnets huvud står i proportion till den övriga kroppen. Hjärnan växer mycket snabbt och gör så att de mjuka skallbenen pressas utåt. Vindlingarna som är karakteristiska för hjärnans utseende, blir allt fler eftersom den blir snabbare och kraftfullare samt förbindelserna mellan nervcellerna ökar. Hjärnan kontrollerar nu andning och kroppstemperatur. I ögonhålorna rör sig ögonen och barnet börjar bli känsligt för ljus, ljud, smaker och lukter. Det kan också skilja på naturligt och artificiellt ljus genom livmoderväggen.

Det är inte ovanligt att gravida får ändtarmsbesvär som exempelvis hemorrojder, klåda eller sprickor.

Alltså vi är som apelsinjuice efter borstade tänder, jag och vagnen.

Hur tusan ska jag bli van och känna mig bekväm med det här?

Klickade YES i lördags och idag var den här. Barnvagnen.

Jag känner mig obekväm med den. Det känns inte som att jag och barnvagnar är något som går hand i hand. Därför har jag ännu inte rört den utan låter den allra högst exalterade sambon sätta ihop den. Jag tittar inte ens på hur han gör så jag också vet till sen. Jag bloggar istället.

Men den ser fin ut!

Här i England finns det en gammal sägen som säger att det bringar otur om man tar hem barnvagnen innan barnet har kommit. Att man ska låta den stå hos någon annan så länge. Men det skiter vi i. Jag måste ju ha tid på mig att köra in mig för tusan!

Nu till något känsligt.

Min biologiska pappa, ja jag säger så för han är inte en pappa till mig längre. Det är min mammas sambo som är det. Jag har inte berättat för min biologiska pappa att jag är gravid. Det har inte min syster gjort heller. Och det är ju konstigt inte sant?

Min mamma och pappa skiljde sig när jag var 14-15 nånting, och sen den dagen jag lämnade huset i Fjäl så har min och min pappas kontakt minskat för varje dag som går. Det är inget jag önskat, det är något han har skapat.

Långsamt har även samma sak skett mellan honom och mina syskon och nu är det dessvärre ingen som har någon kontakt med honom. Varför? Jo för han har valt att ha det så. Han ringer aldrig, han kommer aldrig och hälsar på, endast krystade besök vid födelsedagar tillsammans med min farbror. Detta är oftast endast på min systers och brors födelsedagar, inte min. De får ( fick?) en present då och en julklapp då ( pengar ) medan jag inte har fått någonting. Resten av året är det knäpptyst från honom.

I dag ringde pappa till min syster efter att ha fått reda på av min farbror att vi väntar barn båda två, och skällde ut henne!!? Det var en utskällning om varför ingen hör av sig till honom, om att ingen kom på hans 60-års dag, att ingen bryr sig. Hur jobbigt det är för han på jobbet, hemma osv...

Inte ett enda ord om att han ska bli morfar igen till min systers andra barn och inte ett enda ord om att jag, hans äldsta dotter är gravid.

Jag brukar aldrig gråta över min far, för jag tycker han har gjort så mycket fel mot oss alla och jag tycker det är hans ansvar att hålla en kontakt med sina barn, inte tvärtom. Men nu sprack den barriär jag byggt upp. När han inte ens kan fråga något om mig och det faktum att jag ska ha barn. Han kommenterade inte ens det om systers graviditet och dom pratade på telefon!

Min pappa kommer aldrig att bry sig om mig igen för resten av sitt liv, så varför blir jag ledsen och gråter över honom? Han skiter ju i mig, jag borde inte tycka synd om honom eller slösa tårar, men ändå är det precis det jag gör...

Mitt barns morfar kommer vara/är Tobbe, och kommer alltid vara det i mina ögon. Det är en riktig morfar det. Någon som bryr sig på riktigt. Och jag kan inte förstå hur man kan försaka sina egna barn på det viset. Jag trodde man älskade sina barn livet ut?

Jag kan inte urskilja exakta kroppsdelar såsom typ fot, hand osv. Men jag kan nu känna var baby Bab ligger och hur h*n ligger.

Favoritställningen verkar vara på höger sida och med rumpan uppåt, utåt mot min mage. Det är 99% av gångerna. Alltså oftast vänd med ansiktet mot min rygg.

Igår låg bebis utsträckt som en banan över hela magen och det är lite " otäckt" att känna, hur vet man hur hårt man kan trycka utan att skada? BM trycker ioförsig skithårt på magen när hon ska känna men när man gör det och verkligen känner en kropp där på andra sidan så inser man ju att det är så himla nära! Det är så lite som skiljer mig från den lille!

Nu börjar utrymmet blir mindre och jag bara större. Dålig kombination det där eller hur?

Det verkar som vi hade på oss spenderar byxorna idag! Började dagen med att köpa barnvagn och bilstol. Sen åkte vi in till stan. Vräkte i oss lite McDonalds, handlade lite prylar till köket, jag blev bortskämd av J och fick färga och plocka mina bryn plus att jag fick ett par röda jeans från Topshop jag suktat efter ett tag ( Inte mamma-jeans men passar perfekt ändå i strl 38! )

Jag köpte en ny fääärsk mascara och nån ny "smoked eye" penna att gå med mina nya bryn och en ursöt tröja till min växande kula!

I bloggande stund har jag precis fixat ordning en smaskig sallad, J dricker den självklara ölen ute vid grillen där det vankas bbq-marinerat kött till middag framför finalen av Britains got talent.

Nya blomkvast till köket köpte jag också! Ett måste varje lördag! Vita liljor och rosa rosor så det doftar gott och ser fräscht ut!

Här är en bild på min nyinköpta tshirt och en bild från provhytten på TkMaxx!

Hoppas er lördag också varit lika mysig som den jag har haft med min sambo!

Va fan! Ska jag bli förälder? Ja det verkar så eftersom vi nyss klickade hem en barnvagn och bilstol på Ipaddan.....

Vaknade ju av solens strålar halv sju i morse och har sen dess läst ca 96 recensioner om en barnvagn och tillhörande bilbarnstol. 4 timmar senare hade vi ett bekräftelsemail i inkorgen och på måndag är den här.

Det blev en svart Imax Adapt pushchair med en helsvart Maxi Cosi Cabriofix bilstol från Kiddicare. ( var nääära att köpa en i turkost för att matcha rummet ) Kiddicare är ett välkänt, omtyckt märke i England och är kända för att sälja säkra, bra barnprylar till ett bra pris.

Vi hade även turen att den vi gillade var på kampanj! Vi betalade för barnvagn, bilstol, regnskydd och "sovsäck", 305 pund. ( ca 3000 sek ) ordinarie pris för detta paket var 425 pund så priset är inget vi kan klaga på.

Nu ska vi två bara lära oss hur man fäller ihop, byter lift, justerar höjd och framförallt styr och kör en barnvagn utan att krocka eller välta den över trottoarkanter. Tror bebis inte kommer uppskatta det nämligen.

Kan man ta körlektioner tro?

Jag har ju redan lovat mig själv att bara för att jag ska bli mamma, J pappa och vi en familj så tänker inte jag lämna mitt gamla jag helt och hållet och glömma bort mig själv och det jag tycker är kul. Vilket är att resa.

Så självklart har jag redan börjat spana på första resan med den lilla. Och vi siktar på att den blir i samband med att vi kommer hem till Sverige i jul. Istället för att flyga kollar vi lite på om vi ska tågluffa oss hem istället. Bebis åker gratis och för en 10-dagars resa med 5 stopp för ett interrail-pass så kostar det ca 2000 kr per person ( ej boende inräknat )

Rutten jag tittat lite på är: England-Frankrike- Belgien-( ev Luxemburg ) -Tyskland- Danmark-Sverige.

Och det tar inte så fasligt lång tid! Ca 6 timmar härifrån till Paris tex. Bebis är ca 4 månader då. Fortfarande tillräckligt liten för bärsele och inte i behov av så avancerad underhållning men tillräckligt stor så att vi har vant oss och lärt känna vårt barn. Sen flyger vi hem igen efter vistelsen i Sverige!


Sen att J vill åka på miniweekend till Skottland i sommar tackar man ju inte nej till heller. Kostar noll och ingenting för oss som redan bor i UK.

Jag älskar mig själv när mina planerartankar går igång! Frågan är bara hur man sparar de usla mamma-pengarna.. ;)

Dagens: Ja jag är ju ingen magdansös direkt....

V 28 ( 27+3 )
Magstatus: konstant stenhård, rund och utåtstående ( inget revolutionärt alltså )

Bebis intressen: Hoppa studsmatta på urinblåsan samt sparka mum-to-be så fort denne råkar lägga något som enligt bebis är "för tungt" eller "på fel plats", tex händer, dator, mina egna ben....

Mum-to-be status: Trots en proppmättsliknande kroppsform, konstant hungrig. Något flåsig i trappor.

Dad-to-be status: Äter "motvilligt" lika mycket och ofta som mig, tycker jag är söt när jag efter en dag på jobbet kliver ur bilen hemma och är stelare än två vandrande pinnar samt vill förmodligen idka älskog oftare än mum-to-be för tillfället.

Jobbigt det är när man prövar nya maträtter och är gravid och det råkar utveckla sig till ett craving, men man kan bara beställa denna rätt på snabbmatshak och om man vill ha hemkörning måste man beställa för minst 80 kr och de här portionerna kostar 16 kr styck så det blir antingen för mycket eller inga alls.

Kom igen, det är jobbigt!

Jag snackar om Samosas. För er som inte vet vad det är så är det en indisk rätt eller förrätt som är en trekantig friterad pastry... Smördegs?-ruta med fyllning. Antingen med lamm och indiska kryddor eller med vegetarisk fyllning och starka kryddor. Supergoda iallafall man bara vräker i sig!

Så när det inte finns tillgängligt 24/7 så blir det som sagt jobbigt.

Sådär ja! Då stämplar jag, baby Bab och hårnätet ut för den här veckan och går på vår sista "riktiga" lediga helg för i ÅR!

Det är en skam att det inte kan firas med en kall på en AW!

Jag kan inte säga att jag älskar baby Bab redan nu. Jag vet att jag sa för ett tag sedan att jag känner en slags kärlek jag inte känt förut gentemot det som växer inuti mig. Och det gör jag.

Men när jag tänker efter noga så är det nog lite drömbilden som lurar mig. Det är lite "kär i kärleken"-feeling över att vara gravid och bilda familj.

För kan man verkligen älska något man inte sett, vet hur det är osv?
Jag är inte säker på att jag kan det. För mig måste det vara på riktigt för att jag ska tro på det, för att kunna älska det. Det är därför jag ex inte tror på Gud, utomjordingar, spöken osv.

Jag tror min kärlek kommer explodera när jag får se mitt barn för första gången, och hoppas att jag där och då kommer förstå och inse hur fantastiskt det är. Likt de flesta som ser sitt barn för första gången känner. ( antar jag ? )

Men tänk om jag är en av de som inte exploderar då? Om jag är en sådan som även när det kommer till mitt egna barn som jag burit på och gett näring åt i 9 månader måste lära mig älska så som jag lärt mig att älska allt annat och alla andra jag älskar?

Det kommer ju inte bli som i reklamfilmerna där allt är rent och vitt och prydligt och fint och sött och ungen är världens sötaste och mamman världens nättaste, fräschare och piggaste när hon byter blöja på sitt barn för 437 gången den dagen, och sen skrattar de tillsammans.

Jag förstår ju också när jag tänker efter att verkligheten inte kommer vara som den är på film. Så som kärleken aldrig är som film heller. Och nu har jag 3 månader på mig att inse det på riktigt.

Det känns ändå som att mitt jobb har hjälpt mig och min kropp lite i graviditeten måste jag säga.

Jag har hittills inte drabbats av några foglossningar, hade ligament värk i typ 2 dar och har inte gått upp för mycket i vikt. Det enda är väl att baby bab ligger och trycker på ischias-nerven ibland men det kan man ju inte göra så mycket åt mer än att prova flytta på denne. Jag har ingen ryggvärk och jag sover som en stock på nätterna.

Och jag tror detta har att göra med att jag är så aktiv med min kropp på jobbet. Självklart är det ju så att ju mer aktiv man är och rör på sig under graviditeten desto mindre symptom får man. Att helt enkelt leva hälsosamt liv gör att du mår bättre kroppsligt, oavsett om du väntar barn eller inte.

Jag tror att stillasittande jobb och leverne kan bidra till foglossning och svårare förlossningar. Nu är jag ingen expert som sitter på fakta och självklart appliceras inte min åsikt på alla med "kontorsjobb" och jag är ingen förebild what so ever, då soffan är min bästa vän utanför jobbet men jag tror att ett rörligare jobb i längden är bättre än ett stillasittande.

Är det något jag alltid velat känna på hur det är så är det hur lastbilschaufförer ( fördomsfull så det förslår ! ) soffpotatisar och sumobrottare känner sig iklädd en morgonrock.

Nu vet jag.

Det är något speciellt det där med att knyta bandet under magen istället för över.

Jag går in i V 28 med huvudvärken från igår och är hemma från jobb. Har inga andra symptom förutom att det gör ont i huvudet men ska ringa BM idag för att vara på den säkra sidan...


BARNET:
Nu har barnet stora chanser att överleva om det skulle komma. Barnet har ökat i vikt cirka tio gånger de senaste elva veckorna.

Barnet kan fortfarande vända sig ett tag till. De flesta barn brukar sedan lägga sig tillrätta med huvudet nedåt i födelsekanalen fast en del lägger sig istället på sidan eller med stjärten nedåt. Då kan man försöka vända barnet när det är ca 1 månad kvar till förlossningen. Hjärnan börjar forma de olika vecken. Hittills har den varit ganska slät.

Vikt 1 200 gram.

MAMMAN:
Nu börjar tredje trimestern, den sista tredjedelen av graviditeten. Brösten kan börja läcka mjölk. Du kan ha ökat åtta till elva kilo eller mer. En del kvinnor kan känna sig stora och tunga och ha svårt att röra sig obehindrat. Känsloyttringar och reaktioner kan åter bli starka som i första trimestern.

PAPPAN/PARTNER:
Det kan börja bli tungt för din partner nu. Hon kan känna sig både otymplig och oattraktiv. Tänk på att det kan vara viktigt för henne att få höra vad hon betyder för dig och vad fantastiskt det är att ni ska bli föräldrar.

Hos barnmorskan/kontroller:
I vecka 29 är det dags att besöka barnmorskan igen. Om du tycker besöken varit glesa hittills kommer de att ske oftare nu. Har du fött barn utan komplikationer förut räcker det om du kommer lite mer sällan framöver jämfört med förstföderskor.

Även den här gången kontrollerar barnmorskan hur livmodern och barnet växer. Med ett speciellt måttband mäter hon avståndet mellan blygdbenet och livmoderns överkant. Sedan skrivs värdet in på en kurva för att följa utvecklingen.

Barnmorskan kontrollerar också ditt blodtryck och ibland tar hon ett extra urinprov, blodvärde och/eller blodsocker. Din partner är såklart alltid välkommen att följa med. Säkert får ni lyssna på barnets hjärta genom en ultraljudsförstärkare.

Om din blodgrupp är Rh-negativ har du säkert fått reda på om ditt barn är Rh-negativt eller positivt. Bär du på ett Rh-positivt barn blir du nu erbjuden en spruta med Anti-D för att förebygga immunisering. Bär du på ett Rh-negativt barn föreligger det ingen risk för immunisering och någon förebyggande behandling eller ytterligare provtagning under graviditeten behövs inte.

Vi målar baby babs rum på vår lediga röda dag. Eller Jay målar och jag äter ostkrokar och dricker cola. Jag drog några penseldrag iklädd trosor, tofflor och Jays tshirt men gav upp rätt snabbt då huvudet höll på att ramla av. Dessutom ser jag på J att han trivs med att få göra det själv. Lite "visa sin manlighet och göra mansgöra"... Och det kan han få! Vi har valt en väldigt stark och färgglad färg för rummet som även är könsneutral. En turkos färg då vi är av den åsikten att barn behöver färg, liv och intryck. Vi kommer göra rummet ännu mer "spännande" med wallstickers i svart som är utbytbara och sen tonar vi ned allt med endast vita möbler. Vad tror vi?

Äntligen händer det något i det där rummet som bara var en enda stor skäphög fram tills nu.

Nu ska jag googla väggstickers!

Hade skum huvudvärk hela dagen igår och vaknade kl 07.15 i morse med att den endast har ökat i skala till ett lättare migränanfall. Jag är ljusskygg och överkänslig för ljud just nu och åmar och jämrar mig så J vaknar här bredvid.

Så fuck alla restriktioner om att inte äta piller när man är gravid och att man istället ska "gå en promenad", "ta ett varmt bad", "vila bort värken" samt "dricka mycket vatten" ( alla påståenden med hartassar ska uttalas med sarkastisk, barnslig röst ) De funkar inte!

Ge mig de starkaste 500mg tabletterna ni har så är det här över på en grisblink. Fan i helvete också. Punkt.

Om jag boar?

Nä jag kände bara för att göra rent mellan fönstren så här en söndagskväll....

Idag tog vi en uppfriskande men långsam ( eftersom jag känner mig som en val ) promenad in till Wigston för att köpa färg till baby babs rum! Och efter ca 40 minuter och en evighet med beslutsångest så blev det 2L av en turkosaktig matt färg från Dulux som de blandade till åt oss.

I morgon tar vi på oss målarbyxorna och hoppas på att färgen gör sig rättvisa på väggarna och inte blir för gräll. Hoppas på att den mörknar lite när andra lagret är på och torkad. Sen ska det bara in med massa vitt vitt vita möbler och svarta väggstickers så kommer iallafall jag trivas i mitt barns rum.

I brist på annat gjorde jag det lite mysfint i köket med blommor och krafs medan J lagade till våra hemmagjorda pizzor.

Nu ska jag stånka upp för trappen och hämta tvättkorgen och är såå glad att vi i England har röd dag i morgon och är lediga!

Just när man börjat sluta läcka där nere varje gång man nyser med hjälp av diverse knipövningar så ska det börja läcka ur något annat hål.

Nu är det bebisens födohål som läcker. Trodde först jag hade haft världens skönaste sömn och dreglat ihjäl mig på lakanet men icke, jag hade bara klämt ena gigantiska tutten så whatever sipprade ut.

Denna insyn har inte hjälpt mig på traven för att motarbeta min ovilja till amning, det ska helt klart sägas. Låt bröst vara fyllda av fett och något män går bananas på. Det räcker gott åt mig.

Min favoritställning nu för tiden.

Med handen för pannan görandes piece-tecknet that is.

För ett par veckor sedan kändes det som jag hade alla jobbiga graviditetssymptom man kunde ha och att allt var skit.

Nu efter den här veckan, när vår dagliga ansvariga på jobbet ( vår chef är ju aldrig där ) har åkt på semester till Kuba i 16 dagar känns det som allt har ändrats. Kan en person bara genom sitt sätt att agera, vara och dess utstrålning göra att man mår, inte bara psykiskt men också fysiskt dåligt?

Denne man har nämligen inte betett sig mot mig som han normalt brukar göra sen jag blev gravid. Vi brukar ofta skratta och skämta osv. Och speciellt på senaste tiden när graviditeten och magen blivit mer påtaglig så har jag känt en enorm press att prestera på jobbet även fast det är vad jag minst av allt ska göra. Jobba, ja visst, men gör endast det du måste. Denne man har inte brytt sig det minsta om mig, trots att han sett att jag har ont har han inte frågat hur jag mår, sitter jag ner en stund får jag en sarkastisk kommentar, samma om jag är på toa för länge eller pratar ned någon för länge ( enligt honom, det är dock det enda han gör om dagarna )

Nu är han alltså borta och all press jag känt har runnit av mig, den är som bortblåst. Mina ben värker inte på samma sätt, jag har mindre ischias-värk, mindre sammandragningar, ett gladare humör, dagarna går fortare, jag skäms inte och känner mig skyldig när jag får gå tidigare eller när jag inte gör TB-djur ( tuberkulos ) för den stora smittorisken för baby bab.

Jag vet inte om det är psykiskt eller om jag kommit in i en härlig period av graviditeten men att ha varit gravid i V 27 har varit perfekt!

Men detta har också gjort att jag har bestämt mig, jag tänker sluta jobba när jag går in i V 30, och börja med min havandeskapspenning i V 31 när det är 9 veckor kvar till BF. ( töntig jag är va som "slänger" mig med gravid-förkortningar? Haha men "Beräknad förlossning" är så långt att skriva )

Det känns som jag kommer kunna slappna av då och kunna njuta på riktigt av det här och vila och må bra med mig själv under sommaren innan livet förändras helt.

Nedräkning: 2 arbetsveckor kvar!

Det var egentligen bara en liten grej på skämt på facebook för att visa hur gärna jag vill komma hem till vänner och familj innan jag föder.

Men min lilla insamling blev plötsligt på riktigt och vänner har skänkt små summor pengar till mig i ren godhet för att försöka bidra till en flygbiljett. Och jag blir så rörd och otroligt tacksam över vilka fina människor det finns!

Så nu tänker jag pusha den här "kampanjen" hårdare så de vänliga själar som hittills donerat pengar vet i slutändan att de landar i en flygbiljett.

Min lilla kampanj har jag döpt till: "Flyg Förstföderskan hem!"

Anledningen är enkel: jag känner mig ensam och saknar vänner och familj hemma och önskar inget hellre än att mamma och resten av familjen samt mina vänner ska få se mig som gravid och få ta del av den på riktigt, vilket inte kommer hända om det här inte går i mål.

Vill du vara med och bidra valfri summa?

Mitt kontonummer är: 7889 ( clearing ) 2620061. Swedbank.

Puss!

Striptease!

V 27 ( 26+2 )
Omkrets: 99cm
Bebisstatus: trött unge = lite sparkar = mycket skönt!

Jag vill ha något att se fram emot.. och uttryckte detta på allas vårt favorit sociala nätverk Facebook igår.

Jag fick såklart ett par väntade kommentarer om att jag har ju det största någonsin att se fram emot redan!

Men det duger inte. Punkt. Det är för lång tid dit och hade jag längtat varje dag efter den 7 augusti så hade jag svimmat. Vem orkar längta varje dag i 9 månader efter något?! Nej graviditeten och bebis kommer i sinom tid, när det är dags för det men jag vill längta och se fram emot något annat. Att något händer, att jag får göra något kul, uppleva något, åka bort!

Det här är det absolut tristaste med att vara på tjocken. Jag är socialt handikappad och saknar mitt gamla liv där fredagar var after work i Sverige med vänner och skratt och pubcrawls i England med skönsjungande irländska trubadurer och pints för 25 spänn.

För det är sanningen vänner. Allt blir lite roligare om man får dricka alkohol. Hur kul är det att vagga runt med en stor mage i vädret varenda helg och låtsas glittra och vara lyckligast i världen för att man ska bli mamma? Finns hundra roligare saker jag kan komma på att göra.

Note to self: Du kan inte längre se "fiffi" och det blir därför väldigt bökigt att försöka ansa "fiffi" trots flertalet gymnastiska övningar inne i badrummet.

Extra note to self: försök inte att ansa "fiffi" efter du ätit tre varmkorvar med mos på i tillägg till den hyfsat stora mage du redan har. Korven vill komma upp och krypa tillbaka till grisen.

Tips to self: Be överexalterad pojkvän gå lös på fiffi nästa gång så behöver du inte ge honom någon julklapp i år.


Nej det kommer ingen bild på det halvfärdiga resultatet.

Ny vecka och ännu en vecka närmare att jag får sluta på det här stället och aldrig mer komma tillbaka. Jag har som mål att jobba till slutet av maj, till det datum mina fina flickor förhoppningsvis kommer. Det är 3 veckor till dess. När jag är i V 30. Det må vara lite tidigt men om jag ska psykiskt orka med resten av det här så måste jag bort från den här arbetsplatsen. Den tar kål på mitt psyke.


V 27

Nu har du kommit till sista veckan i graviditetens andra tredjedel. Din mage är nu ganska framträdande, men storleken beror också på din kroppsbyggnad, längd, vikt samt om du fött barn tidigare. Ytterligare en faktor som spelar in är mängden fostervatten. Mammans vikt ökar och den kommer att göra så fram till graviditetsvecka 36. Det kan vara dags att handla saker till barnet, eftersom det förmodligen ganska snart blir besvärligt att gå och handla.

Barnet är nu ca 24 cm långt från huvud till stjärt och vikten är runt 1kg. Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager vernix/fosterfett. Under huden lagras allt mer fett och fostret börjar bli knubbigt. I den här fasen suger barnet ofta på tummen och det stärker musklerna i kinder och käke. Kanske kan det även ha en tröstande funktion. Smaklökarna på tungan och insidan av kinderna är nu fullt utvecklade. Barnets avancerade hjärnfunktioner utvecklas och blir alltmer sofistikerade.

Runt denna vecka börjar ögonen öppnas och näthinnorna bildas. Nu uppfattar ditt barn ljusskiftningar och studier visar att om man lyser med en ficklampa på mammas mage, så rör sig barnet mot - eller bort från - ljusskenet. De första synintrycken utanför livmodern delas för barnet in i ljus och mörker - det är därför många leksaker avsedda för spädbarn är svartvita. Ögonfransarna är fullt utväxta för att skydda ögonen eget födseln.

Jag har blivit bjuden på fest på fredag. En kompis här fyller år.

Jag står i valet och kvalet lite hur jag ska göra.

Det vore ju kul att pröva på att vara "normal" igen och socialisera och klä upp sig osv. Men å andra sidan finns det ju inget tråkigare än att hänga med fulla människor när man själv är nykter. Man ba jooo du har berättat den där historien om flugan i mjölkglaset fyra gånger redan.. Suck.

Så jag vet inte. Passar en otymplig gravid kvinna som jag med ett gäng alerta 23-åringar på dansgolvet? Jag kommer ju vara dödstrött klockan 23, om jag ens tar mig så långt! Det ska också nämnas att jag bara känner födelsedagsbarnet och ingen annan som kommer vara där.

Men lite sugen är jag allt! Det rycker i party/socialisera nerven!